Bildlärarbloggen

I Tummen upp i bild finns ett uppslag där man kan arbeta med Reklambilder på sidan 71. Jag såg i dag ett videoklipp från Ur som Malin Jönsson delat på Facebook, det handlar om när reklamen görs av män i stället för av kvinnor. Budskapet blir verkligen skruvat och mycket tänkbart. Funderar på Om man visar videoklippet och samtalar om budskapet i videon, varför vi presenterar kvinnor och män så olika i reklamen, som en uppstart i ett arbete med reklam. I både bild och samhällskunskapen finns reklam, identitet och sexualitet med i de centarala innehållet.

For those smooth legs you always wanted

Förslag till frågor som jag kommer på så här tidigt en söndagsmorgon mesans jag fortfarande är Jetlegad…

• Vilken känsla förmedlar videon?
• Hade du fått samma känsla om det hade varit en ung tjej i reklamen som agerade på samma sätt? Varför/varför inte?
• Vad tror du att de som gjort videon vill förmedela.

Att visa följande videoklipp om diskutera varför bilden av att vara tjej förändras över kan vara ett nästa steg.

Hur springer tjejer?

Mediasmart Har många bra lektionsupplägg som du kan använda för att arbeta mer med temat.

Kommentarmaterialet i samhällskunskap säger följande om reklam: Kunskapsområdet ”Information och kommunikation” behandlar inte bara källkritik,
utan tar i de högre årskurserna ett större grepp om mediefrågorna. Syftet är att be­
lysa mediernas sätt att fungera och deras roll i samhället. För årskurserna 4–6 anger  kursplanen därför att undervisningen ska behandla informationsspridning, reklam och  opinionsspridning i olika medier. Genom detta innehåll kan eleverna förstå skillnaderna
mellan olika sorters information. De kan också utveckla ett kritiskt och analytiskt  förhållningssätt till budskap i medierna.  En viktig aspekt i det här sammanhanget är genusperspektivet. Innehållet hur  sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur i årskurserna 4–6 låter  undervisningen belysa hur medierna kan bidra till att skapa och upprätthålla – men  också ifrågasätta och utmana – stereotypa skildringar av könsroller och sexualitet.

I kommentarmaterialet för bild skriver de följande om reklambilder: De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden
men kompletteras i årskurserna 4–6 med reklam- och nyhetsbilder, där analysprocessen
samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världs­
uppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder redan från årskurs 4.  I årskurserna 7–9 möter eleverna bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet,
etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progres­sionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrersom undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika  perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och maktförekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda  – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska gransk­ningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta  de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de  äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och  påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.