- Arbetsblad, åk 4, åk 5, åk 6, Bedömning, bild i skolan, Bildanalys, bildlektion, Collage, Digitalabilder, Färglära, Figurer och Former, Konstens grunder, Lektionstips, LGR22, Linjer, Nyanser, Perspektiv och Rum, Reklam, skolan, Struktur, Textur, Tummen upp i bild åk 4-6, Utvärdering
Nu är den här! Tummen upp i bild – åk 4-6
Alltså den där känslan när man öppnar ett paket… fast att man vet vad som finns där i🥰 Att äntligen få hålla i sin egen bok som man jobbat hårt med i ett halvår, lycka😇 Nu är det verkligen dags för ”ut med det gamla och in med det nya…”“Tummen upp i bild åk 4-6” innehåller två helt nya avsnitt om ”Rättigheter och skyldigheter” samt ”Uttrycka och förmedla budskap”. Tack @liber.se för ett gott samarbete med boken.
Nu är det dags att slänga ut den gamla boken för den nya!
“I den andra upplagan av Tummen upp! Bild kartläggning åk 4-6 får du tips på inspirerande bilduppgifter som både utvecklar och kartlägger elevernas förmågor i bild enligt Lgr22. Progressionen i bilduppgifterna gör kartläggningen möjlig från åk 4 och är upplagda så att undervisande lärare ska kunna göra kartläggningen och bedömningen löpande under ordinarie undervisning då eleverna arbetar med aktiviteterna och uppgifterna.
Tummen upp! Bild kartläggning 4-6 är en lärarbok och bygger på kursplanens centrala innehåll i åk 4-6 och är kopplade till betygskriterierna för betyget E i slutet av åk 6. Bedömningsstöden utgår från betygsnivåerna E, C och A. För alla betygsnivåer finns förslag på utvecklingsinriktning. Den framåtsyftande planeringen innehåller uppgifter och aktiviteter främst för de elever som vid kartläggningstillfället inte visar förmåga att uppnå betygsnivå E.
Lärarboken innehåller praktiska uppgifter, kartläggningsmallar som kopieringsunderlag, bedömningsstöd och förslag på framåtsyftande planering för elever som behöver träna mer. Det finns även en kunskapsöversikt med bildspecifika förmågor, centralt innehåll och betygskriterier kopplade till samtliga uppgifter. Den kan användas som underlag vid lärarens pedagogiska planering, elevernas utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner och del i betygssättningen i åk 6.
Varje avsnitt i lärarboken fångar upp ett område i ämnet som eleverna, med hjälp av det centrala innehållet, får möjlighet att utveckla utifrån var och ens förmågor.
Tummen upp! Kartläggning är ett material som läraren tillsammans med elev och föräldrar kan använda för kartläggning och bedömning i formativ anda genom att analysera.
- Vad är lärandemålet?
- Var är eleven i sin kunskapsutveckling just nu?
- Hur gör vi för att nå lärandemålen och slutligen betygskriterierna i slutet av åk 6?
Författaren Åsa Fant Perdsjö är utbildad fritidsledare, fritidspedagog, Sv/SO-lärare åk 1-7 samt bildlärare åk 1-6. Hon är läromedelsförfattare och brinner för kreativt skapande,. Hon driver bloggen www.bildlararen.com, Facebookgruppen Bildläraren – Life Of Colour samt Instagram-kontot bildlararen. Åsa föreläser och håller workshops.”
- åk 4, åk 5, åk 6, Bildanalys, bildlektion, Lektionstips, LGR 11, Planering, Reklam, Samhällskunskap, Tummen upp i bild åk 4-6
Reklam utifrån samhällskunskap och bild.
I Tummen upp i bild finns ett uppslag där man kan arbeta med Reklambilder på sidan 71. Jag såg i dag ett videoklipp från Ur som Malin Jönsson delat på Facebook, det handlar om när reklamen görs av män i stället för av kvinnor. Budskapet blir verkligen skruvat och mycket tänkbart. Funderar på Om man visar videoklippet och samtalar om budskapet i videon, varför vi presenterar kvinnor och män så olika i reklamen, som en uppstart i ett arbete med reklam. I både bild och samhällskunskapen finns reklam, identitet och sexualitet med i de centarala innehållet.
For those smooth legs you always wanted
Förslag till frågor som jag kommer på så här tidigt en söndagsmorgon mesans jag fortfarande är Jetlegad…- Vilken känsla förmedlar videon?
- Hade du fått samma känsla om det hade varit en ung tjej i reklamen som agerade på samma sätt? Varför/varför inte?
- Vad tror du att de som gjort videon vill förmedela.
Att visa följande videoklipp om diskutera varför bilden av att vara tjej förändras över kan vara ett nästa steg.
Mediasmart Har många bra lektionsupplägg som du kan använda för att arbeta mer med temat.
Kommentarmaterialet i samhällskunskap säger följande om reklam: Kunskapsområdet ”Information och kommunikation” behandlar inte bara källkritik,
utan tar i de högre årskurserna ett större grepp om mediefrågorna. Syftet är att be
lysa mediernas sätt att fungera och deras roll i samhället. För årskurserna 4–6 anger kursplanen därför att undervisningen ska behandla informationsspridning, reklam och opinionsspridning i olika medier. Genom detta innehåll kan eleverna förstå skillnaderna
mellan olika sorters information. De kan också utveckla ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till budskap i medierna. En viktig aspekt i det här sammanhanget är genusperspektivet. Innehållet hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur i årskurserna 4–6 låter undervisningen belysa hur medierna kan bidra till att skapa och upprätthålla – men också ifrågasätta och utmana – stereotypa skildringar av könsroller och sexualitet.I kommentarmaterialet för bild skriver de följande om reklambilder: De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden
men kompletteras i årskurserna 4–6 med reklam- och nyhetsbilder, där analysprocessen
samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världs
uppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder redan från årskurs 4. I årskurserna 7–9 möter eleverna bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet,
etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progressionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrersom undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och maktförekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska granskningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.
