Metakognitivförmåga och bild – ” tänkte inte på det…”

Hur irriterande är det inte när man skrivit ett halvt blogginlägg och sparat det i utkast… Sen finns det inte där. Då är det bara att göra om och göra rätt! Här kommer det fjärde inlägget om ”De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5” jag ska försöka att fundera över den metakognitiva förmågan. Var rätt nöjd med det förra jag skrev och nu är det inte så lätt att få till det en gång till. För egen del börjar jag bli lite rastlös och sugen på att börja jobba igen. Har fortfarande en vecka kvar nere i Spanien i sol och värme. Jag har haft en extra lång ledighet eftersom jag OP mitt knä den 20/5 och inte har arbetat sedan dess.      

När jag här kommer att reflektera om den metakognitiva förmågan gör jag det utifrån åk 3-6 då jag undervisar i de årskurserna. För mej handlar det om att lära eleverna att reflektera över sitt eget tänkande, tänka på tänket. Göran skulle uttrycka sig så här enligt boken: Den metakognetiva förmågan handlar om ett tänkande i görandet. vi måste alla lära av våra tidigare misstag och felaktiga beslut. Det är sällan klandervärt att göra fel, men att göra om samma fel är allvarligare.  Alltså, gör om, gör rätt.

Hur arbetar vi då med våra elever för att få dem att tänka över sitt görande och sitt eget tänk? Elever lär inte sig allt detta om vi inte tränar dem i att reflektera. När vi har fått våra eleverna att använda sig av liknade frågeställningar är vi en bit på vägen, tror jag.

  •  Vilka andra bildbegrepp ska jag använda när jag skriver nästa självbedömning?
  • Vad ska jag förändra in mitt sätt att skriva en planering för min nästa bilduppgifter så att resultatet blir som jag har tänkt?
  • Testa på ett kladdpapper innan jag målar nästa gång jag blandar färg.

Enligt Göran så finns det några reflekterande frågor som jag tycker att vi borde trycka upp och sätta i våra klassrum eller bildsalar:

  • Vad fungerade?
  • Vad fungerade inte?  
  • Vad var det som. Gjorde att inte allting fungerade och vad kan jag förbättra.

Han ger även förslag på ”startmeningar” som eleverna kan hitta stöd i när de ska skriva ner sina tankar och resonemang. Jag har ändrat några för att passa mina lektioner bättre.

    • Först så tänkte jag så här kring frågan du ställde…
    • Efter att ha diskuterat med mina klasskamrater, fick jag följande nya tankar…
    • Den största skillnaden mellan hur uppgiften blev denna gången jämfört med förra är att jag har gjort…
    • Jag tycker att den nya bilden är bättre än den gamla, därför att…

    Funderar på hur jag ska kunna använda tiden till att både uppfylla allt görande utan att er tar bort fokus på lärandet. Hur mycket tid får gå åt till att reflektera, skriva själv- kamratbedömningar osv? Vårt ämne är ett görande eller ett tränande av procedurförmågan, men vårt uppdrag är också att träna det kritiska tänkandet, analyserandes av bilder osv. Var får jag in EPAmetoden i åk 3-6? Av 60 min där det ska vara genomgång, lärande av nya saker, framplockande av material och verktyg, planerande av uppgift, görande, och städning. Var får jag plats med reflektionerna. Min uppfattning är att det tar tid att lära elever att ”tänka” inte bara tänka, utan att tänka på tänket. Har jag den tiden? Vill jag avsätta den tiden till detta? Har jag något val att inte göra det?

    På sidan 75 skriver Göran: Eleverna behöver ha utvecklat sin metakognitiva förmåga för att de ska ”vara ägare av sitt eget lärande”. Att de själva ska kunna förstå var de befinner sig i förhållandet till målen samt veta vad de behöver göra för att ta sig till närmsta nivå”  

     Är det så har vi inget annat val än att omfördela vår tid så att görandet och lärandet går hand i hand. Enligt Lgr11:

    Eleven kan ge omdöme om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Åk 6

    Hur motiverar vi då eleverna till detta arbetet att skriva planering, göra och till slut bedöma sina uppgifter. Så mycket skrivande när eleverna, i vart fall mina, vill börja jobba direkt.   För så är det verkligen, jag har ca 200 elever där av ungefär 50% sva-elever, något mer pojkar än flickor, av dessa kan jag räkna upp 5-6 st som inte är aktiva, inte vill eller anstränger sig på bilden. Frågorna är många och jag önskade att svaret bara var ett enda.

    Avslutningsvis en lite berättelse för att övertyga eleverna om att arbeta med sitt tänkande och inte bara med sitt görande, tagit från boken.

    ”Vem skulle du helst åka bil med, en chaufför som tänker eller en som bara kör?”

    Jag tänker alltså finns jag!

    Bilden en grogrund för procedurförmågan eller?

    Ni som läst mina två tidigare inlägg vet att jag just nu är insnöad på The Big 5. Detta är inte första gången… Jag blev intresserad när jag läste om Göran Svanelids tankar i pedagogiska magasinet för många år sedan. Som alltid när något väcker mitt intresse började jag googla och spara allt i en mapp på datorn. Läste och begrundade, läste lite till och försökte sålla myggen och behålla kamelen.😀 många hade bra idéer och en del inte så genomtänkta. Samtidigt ingick vi ett HÖKavtal på vår skola. Alla skulle jobba 40 timmar i veckan och vi fick gott om tid för implementering, de första två åren efter Lgr11. Vi var uppfyllda av att tolka kursplaner, kommentarmaterial och kunskapskrav. 6 av 9 mellanstadielärare skickades i väg till högskolan i Jönköping för att läsa 7,5 hp  Betyg och Bedömning. Det skrevs lokala arbetsplaner i varje ämne åk 1-3 för sig och vi i åk 4-6 för oss själva. Det var fantastiskt att sitta tillsammans på mellanstadiet, vrida och vända på hur vi skulle tolka detta på vår skola för att få en likvärdig undervisning och bedömning. Under de två åren hade vi två måndagar i månaden mellan 15-17 till detta. Sedan dess har vi utvärdering av våra arbetsplaner varje vår när vi har en dag till kvalitetsredovisning. Vi kollar om vi arbetar efter planerna, drar bort sådant som vi tycker är inaktuellt eller behöver förändras och lägger till nytt. De har blivit levande dokument på vår skola och ett stort stöd för ny personal som kommer in i ett arbetslag. Vad vill jag då ha sagt med allt detta? Jo, vi var så inne i allt detta, det inte var läge att börja plocka in nya saker. För vissa människor fungerar massor av idéer och bollar i luften medans andra behöver förhålla sig till det som är på gång och inte klarar av att ha vidvinkelsögonen på. Jag gör ingen värdering i detta. Bara konstaterar.

    Tillbaka till procedurförmågan, vad innebär den för bildämnet? Att kunna använda olika tekniker, verktyg och material så klart men även en hel del annat. I allt jag skriver och funderar över så är det naturligtvis med åk 3-6 ögon eftersom det är där jag undervisar. Många bildexperter vill gärna framhålla att eleverna måste få skapa fritt, vi ska inte styra dem för mycket. Jag håller med till hälften även om jag inte är proffesor i ämnet… Men utan kunskap i hur tekniker, verktyg och material fungerar och samverkar kan inte elever utveckla sin potential i att skapa fritt. Det är vad jag anser. Jag lägger ner mycket tid på att träna, lära och praktisera med mina elever. Allt från hur man sköter penslar till vad Konstens grunder är för något. Göran skriver att det fungera inte att bara producera saker, det krävs även ett tänkande. När våra elever har kunskap och tillfogat sig en erfarenhet hur verktyg, material och tekniker fungerar kan de sedan lägga till detta när de ska skapa. Jag har börjat med en konstdagbok med mina elever där de skriver ner en planering av vad de ska göra, vilka tekniker de ska använda, material och verktyg. De ska även göra en liten skiss på hur det färdiga verket ska se ut. När de är färdiga med sin uppgift ska de utvärdera och göra en självbedömning.

    • Blev det som de tänkt?
    • Hur fungerade det? 
    • Kunde de gjort annorlunda? 
    • Hur skulle de rekommendera någon annan elev att jobba om den skulle göra samma uppgift?  

    När eleverna skriver i sina böcker pratar jag ofta med dem om att använda de begrepp som vi använder i undervisningen.
    Men i procedurförmågan finns även förmågan att hantera information. Då tänker jag på Bildanalys tex. I centrala innehållet kan vi läsa i åk 1-3:

    • Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.
    •  Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

    För åk 4-6:

    •  Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
    • Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
    • Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

    Här har vi en del att jobba med. På sidan 66 i ”De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5” står det följande:

    I dagens värld med sociala medier, är det viktigare än någonsin att lära eleverna hur man kritiskt granskar information. Ett minimikrav är att veta skillnaden mellan vad som är fakta (sant) och vad som är värderingar (en blandning av tro och tyckande) samt vilka belägg som krävs för att man ska kunna säga att ett påstående är sant.

    Detta är något att sätta tänderna i när vi arbetar med tema som reklam och nyhetsbilder. Ja detta var mina tankar för dagen. 

       

    Bildämnet och begreppsförmågan

    Efter några dagar med sol, värme och mycket umgänge har jag till slut läst ut ”De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5” av Göran Svanelid. Tänkte här fundera lite på behreppsförmågan och dess koppling till bildämnet. Under våren då jag skrev färdigt ”Tummen upp i Bild ett bedömningsstöd för åk 6”  hade jag en del argumentation för begreppen i bild med min redaktör på Liber. Så här efter att ha läst Görans bok är jag 😃 att jag stod på. I kommentarmaterialet kan man läsa följande:

    • För att eleverna ska utveckla en begreppslig repertoar och kunna kommunicera med andra i ämnet lyfter kursplanen också fram hur verktygen benämns. S 15
    • I årskurserna 4–9 ska eleverna utveckla en mer systematisk begreppsapparat för bild­analys. I kursplanen formuleras det som ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Att ha ett rikt språk för att kunna beskriva och sätta ord på vad man känt och tänkt i samband med en estetisk upplevelse är bety­delsefullt, både för den egna personliga utvecklingen och för att göra sig förstådd hos andra. De ämnesspecifika orden berikar det allmänna ordförrådet och skapar också en större förståelse för ämnet. S. 17
    • I senare årskurser på de högre betygsnivåerna ställs även allt högre krav på hur eleven använder ämnesspecifika begrepp för att beskriva bilders och andra verks uttryck, innehåll  och funktion. S. 19

    I bild bedömer vi inte den begreppsliga förmågan förrän i åk 9 vilket är konstigt. Ord och begrepp är något av det första vi arbetar med under lektionerna, hur skulle vi annars kunna kommunicera? Göran skriver följande: Begreppen kan beskrivas som redskap för tänkande och lärandet och det viktiga är, som alltid, att starta arbetet med begreppsförståelsen tidigt och göra det ofta.” S. 54. Vidare på nästa sida kan man läsa: För det andra måste eleverna kunna använda begreppen i olika nya sammanhang” s. 55. På vår skolan har vi utvecklingsgrupper i sv/sva och mattelyftet. Vi träffas varje måndag mellan 15.00 och 16.30. Vid ett flertal gånger har  vår svenskutvecklare hänvisat ill sina elever i åk 6 som använder begrepps som hon undrat över. När hon frågar eleverna så förklarar de orden och hänvisar till bildlektionerna 😊

      
    Kan vi som bildlärarkår enas om vilka begrepp som ska vara med i de olika stadierna? I flera bildlärargrupper har detta debatterats under våren.  Många har delat sina begreppslistor men det blir svårt då det är många begrepp som härrör område som man inte har eller kommer att arbeta med. Det mesta kan väl förklaras med att vi har en stor spridning på vilka stadier som vi arbetar i. Kanske är det så att vi skulle kunna enas om några få viktiga begrepp och sen får varje enskild lärare förhålla sig till sin egen planering och lägga till fler. Görans skriver på s. 57 att ett viktigt didaktiskt tips är att hålla ner antalet begrepp inför ett nytt arbetsområde. Han säger att grundregeln är ”ju färre desto bättre”. Har funderat inför hösten att starta upp med ”Konstens Grunder”, det omfattar de olika elementen som eleverna bör kunna för att klara resten av kunskapskraven i bild. Detta är ett arbete jag har gjort varje år i åk 4. Min nya tanke är att införa en light version i åk 3 och en fördjupning i åk 5 och 6.  Då kan man börja med få begrepp inom linjer med treorna tex; raka, kurviga, smala och tjocka. Med fyrorna skulle det kunna vara sick sack, horisontella, lodräta och diagonala. Femmorna skulle kunna jobba vidare med spiraler, trasiga osv…

    Med fler begrepp kommer eleverna att klara av att skriva bildanalyser på ett enklare sätt. De behöver inte skriva långa och krångliga meningar för att förklara det som begreppen står för.

    Avslutar dagens inlägg pga att batteritiden för ipaden är på väg mot noll. Ett sista citat från kap 5: vi lär oss nya begrepp på samma sätt som vi lör oss nya ord, genom att vi hör dem i ett korrekt sammanhang.”

    Hoppas att vi tar upp temat på en #bildcahtt till hösten. Missa inte dessa möten på Twitter, onsdagar 20.00

    Bildämnet och The Big 5

      Sitter i skuggan, det är 31* och poolen håller 33*. Skuggan är den underbaraste platsen dessa dagar. Försöker att läsa lite, komma ifatt mej med allt som jag har på hög men samtidigt låta ledigheten få vara ledighet. Om jag lyckas? Nä inte alltid om du frågar mej, tveksamt om du frågar min man… Just nu läser jag ” De fem förmågorna i teori och praktik. boken om The Big 5.” Av Göran Svanelid.  

     Vet att många andra läser denna bok i sommar eller har läst den under våren.  Har under åren samlat många bra saker om The Big 5 men aldrig fått med mej mitt arbetslag på banan. Nu har jag turen att bestämma själv i bildämnet och kan därför fundera på hur det skulle se ut om man faktiskt arbetar mer målmedvetet med dessa förmågor. Inser när jag läser att en del vill jag kasta mej över och att andra saker gör jag redan. Vad som fick mej att hämta ipaden för att skriva ett blogginlägg var denna mening: Vi får se upp så att vi inte teroretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena. 

    Under det senaste året har jag skrivit på ”Tummen upp i bild åk 6”, jag har även varit med på Twitter på onsdagar mellan 20.00-21.00 på # bildchatten. Det har varit mycket funderingar på bildanalyser och hur vi når alla målen osv, osv. Följer även  med på olika bildgrupper på Facebook, där vi alla har åsikter om hur och vad som ska göras och läras.

    Här kommer mina slöa funringar kring det jag hunnit läsa. Allt utifrån meningen Vi får se upp så att vi inte teoretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena. Vad är det vi ska ägna våra 40-80 min i veckan till i ämnet bild? Vad ger eleverna godtagbara kunskaper i ämnet men även lusten till att vilja träna upp sina kreativa förmågor?  Som Svanelid skriver; …är dessa lärare tvungna att kräva in olika typer av skriftliga och muntliga resonemang av det uppenbara skälet att det kan vara svårt att bedöma elevernas kommunika förmåga endast utifrån det de visar i praktisk handling.” Vet inte om det bara är jag som möter på ett visst motstånd om jag ska ta mina få minuter i veckan till att skriva och muntligt redovisa på bildlektionerna. Eleverna vill skapa. Här gäller det att hitta uppgifter som får eleverna engagerade och inspirerade för att även göra de skriftliga och muntliga arbetet.

    I det första kapitlet sammanfattar Svanelid sitt resonemang i fem punkter:

    • Vikten av att utmana och ha höga förväntningar på alla elever
    • Vikten av de två gyllene principerna: att utgå från elevernas egna erfarenheter och förförståelse för att synliggöra och utveckla tänkandet
    • Vikten av att ge eleverna ett pedagogiskt stöd för att komma vidare i sitt lärande
    • Vikten av att våga göra ett urval och formulera detta urval som frågor, vilka i sin tur blir både undervisningens mål och dess motor
    • Vikten av att jag som lärare kan lära mig via reflektion över egna erfarenheter för att få syn på viktiga pedagogiska principer.

    I kapitel två beskriver han The Big 5. 

    • Analysförmågan handlar om att kunna beskriva och förklara olika samband.
    • Kommunikativa förmågan …eleven ska bedömas efter hur väl denne anpassar sitt språk efter  …syfte, mottagare och situation.
    • Begerpsförmågan, det är omöjligt att analysera eller att samtala om något utan att använda relevanta begrepp.
    • Procedurförmågan, det vill säga att veta hur och var man ska söka, och hur man ska värdera, sortera och kritiskt granska information.
    • Metakognitiva förmåga handlar om ett tänkande i görandet. Vi måste alla lära av våra tidigare misstag och felaktiga beslut.

    Vidare skriver han att det kan vara en god idé att låta eleverna försöka skapa en förståelse av förmågorna kopplat till deras egna intressen. Typ, vad kan jag förbättra nästa gång som jag ska måla med akvarellfärg? Vilka begrepp behöver jag kunna för att skriva en bildanalys? Osv

    Något jag tror mej ha förstått när jag läser bildbloggar, facebookgruppen osv är att många bildlärare tycker att när vi kommer till ämnesövergripande, blir bildämnet ett görande av andras kursplaner och inte någon samverkan. I riktlinjerna i Lgr 11 står det att lärarna, vi alltså ska organisera undervisningen ” så att eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande”. OM vi arbetar med de förmågor och det centrala innehåll som finns i flera kursplaners centrala innehåll så tjänar eleverna på det. Många lärare säger att det tar så mycket tid som vi inte har till samplanering, visst det är delvis sant men… Vi vinner så mycket mer tid i vår undervisning när vi arbetar ämnesövergripande och får tid över till att träna de saker som eleverna behöver befästa.

    Om man går tillbaka till meningen jag funderade på; Vi får se upp så att vi inte teoretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena, hänger frågan kvar vad ger eleverna godtagbara kunskaper i bild?  I kap 4 skriver Svanelid att : även i ämnena bild…  …ska lärarna bedöma elevernas förmåga att föra resonemang. För att eleverna ska kunna föra resonemang måste de under lektionstid för möjligheten till att resonera och föra olika typer av resonemang. vilket skulle kunna vara några av följande. 

    • Varför använder vi ett papper med långa träfiber när vi använder akvarell men inte när vi tecknar?
    • Varför kallas visa färger för varma och andra för kalla? 
    • Varför tror du att den blå perioden i Picassos liv är sorglig och inget den rosa perioden?
    • Vad är det för skillnader på bilder som visar på fakta och bilder som visar på instruktioner?
    • Osv…

    Skolverket har förslag på hur du och jag bedömer om våra elever kan föra resonemang:

    • Hur många led elevens resonemang utgörs av
    •  Hur väl eleven konkretiserar sina resonemang
    • Hur väl eleven kan problimatisera sina resonemang ” å ena sidan, å andra sidan”
    • Hur relevanta slutsatserna är
    • Om resonemangen innehåller relevanta fakta, exempel, egna erfarenheter
    • Om begreppen används på ett riktigt sätt i elevens resonemang

    Nu är jag omringad av en massa svenskar som vill prata och fortsätter mitt inlägg om mina tankar en annan dag. ☀️

    Poolkreativitet…

    En härlig dag vid poolen, 34* gradigt vatten… Blå himmel och en strålande varm sol.   

    Då är det skönt att sitta i skuggan och leka lite med sina pennor och färger. Det är så avkopplande att”leka” utan mål och mening. Låta former och färger komma till, utan att i förväg bestämt vad det ska bli😃. I dag använde jag mej av dubbelspetsiga tuschpennor. Vet inte om värmen var lite för hög för dessa pennor då de luddade lite när jag målade med dem. Tittar jag på pappret ser jag att det inte är pappret som luddat. Utöver tushpennorna använde jag min nya favorit… grafittistift från LYRA med akvarellfunktion. En så rolig produkt med så många användningsmöjligheter. Dessutom vanlig blyertspenna, posca vit penna samt svart permanent tuschpenna.  Materialet finns hos creativ companys hobbybutik.

     LEV och lev väl! ❤️ 

     Semester 

     Sittande på altanen i 32* värme är fantastiskt.att dessutom få göra vad man vill är en förmån som inte alla på vår jord äger.tänkte fortsätta med att måla en bild med mina favorittema denna sommar ”badbrudar”! Vi finns i alla storlekar och färger. Dessutom har jag äntligem hittat kritor med bara hudfärger i olika nyanser.           
    Det är så avkopplande att få sitta och leka utan att ha ett mål eller syfte att ta hänsyn till. Som lärare är det lätt att fastna i duktighets fällan även på sin ledighet. Så i dag tar jag ledigt 😀 jag har använt gratins multi-cultural kritor, silverfärgad poscapenna, neocollor ll (akvarellkrittor), blyerts och en smal tuschpenna. Materialet jag har använt kommer ifrån  Creative Companys hobbybutik

    När jag är ute och reser oavsett om det är över helgen eller en längre semester ,stoppar jag alltid ner mitt resekit.   

      Jag stoppar ner det nödvändigaste i en större ”smyckespåse”. En av de viktigaste sakerna är min pensel… En väldigt smart uppfinning, en pensel med vattenbehållare i. Alltid redo att användas. I år har jag dessutom investerat i en riktig Art Journalbok. Den innehåller 68 A5 papper för all slags tecknande och målande. Kanon för ”mix media”. Tyvärr kommer jag inte i hög var jag köpte den. Dock köpte jag en i A4 format när jag var i USA på Micheals. Penseln är köpt på panduro.

       
    Är du nyfiken på resultatet? Inte något jag är jättestolt över men som sagt… Jag har semester! 😉

       

    Nytt material

    Under de senaste veckorna har jag fått lite nytt material till bloggen. Det är alltid roligt att få packet men ännu roligare när det är material till bloggen. Olika saker att testa och undersöka.

    Först fick jag olika pennor, kritor och stenciler från hobbybutiken Creative Company. Det är fyra stenciler som jag tänker testa att använda tillsammans med min Gelli Plate Printing till att göra lite bakgrunder för mix media eller art journal. Ska försöka stänga in mej på mitt arbetsrum någon dag denna veckan och bara leka. Kritorna som ligger på stencilerna är akvarellkritor.

     010d535ec14c7bbcc1b27613e30f607e06d013191d

    Bilden här nedanför visar så mycket roligt 🙂 Överst ligger Soft Colour Stick, kritor som kan jämföras med  Gelatos. Jag var bara tvungen till att testa dem. Kritorna är krämiga och sköna att rita med. De har ett praktiskt, barnvänligt skruvstift – för att undvika färg på fingrarna som inte är helt lätt att ta av första gången. Man kan blanda dem lätt med fingrarna och det går även att använda vatten och tona ut färgerna.

    Vidare finns där en av de saker som jag blev allra gladast över, dessutom den billigaste… Vaxkritor, skin colours, 8 st i olika hudfärger. Mina elever klagar alltid över att vi inte har några hudfärger. Det blir aldrig bra när de använder ljus rosa, svag orange eller brun. Nu äntligen finns det en hel färgskala så att alla kan hitta sin egen hudfärg. Dessa sak jag köpa in till skolan så att de finns tills vi börjar i augusti.

    En annan nyhet för mej, kanske inte för er andra men jag hade aldrig sett det tidigare. Akvarellstift grafit 1 cm tjocka, så kul att rita blyerts och sen använda pensel och tona ut det grå. De andra produkterna är oljepastellkritor, dubbeltusch, akvarellåda, Posca pennor och en ask med Lyra Croquisset.

    IMG_1844

    Därefter kom ett paket från Hamelin. I paketet fanns sex olika packet med konstnärspapper.

    013eff55d07f6da5c7bf1c7ef7744f5ee2e1927eb8

    Det ska bli spännande att få prova så fina papperskvalitéer och se om jag kan upptäcka skillnaderna. Kommer det att märkas att strukturen och materialet är olika, eller kommer jag inte att uppfatta skillnaderna?  Det är olika vikt på de olika papperssorterna, 160, 200, 220, 290 och 300g/m2 140 lb.

    • Canson ® Moulin du Roy ® är ett akvarellpapper som produceras på en traditionell cylindermaskin, det har utseendet och känslan som ett handgjort papper. Dess 100% bomulls kvalitet ger både idealisk absorptionsförmåga och överlägsen styrka.
    • Canson ®  Montval ® Syrafritt, med utmärkt livslängd. Det är mycket lätt att använda och det går effektivt att göra korrigeringar (papperet kan tvättas med en borste).
    • Canson ®  Figueras ® är ett högkvalitets beständigt papper speciellt utformat för oljemålning.
    • Canson ® 1557 ® är ett lätt korn och syrafritt papper som lämpar sig för studier, skisser och ritning.
    • Canson ® ”C” à grain ® papper är perfekt för att rita tack vare sina fina korn är varken för mjuk eller alltför framträdande. Ett allround papper som är lämplig för alla torra tekniker och för vissa våta tekniker såsom bläck och gouache.
    • Canson ® Imagine är känd för sin silkeslena struktur. Dess konsistens, absorptionskapacitet och vikt (200 g) gör det till ett idealiskt för både torra och våta tekniker, såsom gouache eller akvarell.

    Så nu är det bara att sätta igång med att vara kreativ 🙂 Kommer att ta med mej en del av materialet till Spanien för att i lugn och ro njuta av  kreativt skapande (hoppas jag) 🙂

     

    Bäckaskolan 07

    FÅNGA KUNSKAPEN

    Bäckaskolan07

    Fånga kunskapen

    Athras presentionsyta

    Student på Uppsala Universitet

    Sidekicks på rIKTigt

    Kring vår undervisning och elevernas lärande.

    höjdarna0506

    Välkommen till klass 5 och vår resa mot kunskap!

    backaskolan04

    Kunskap är coolt!

    Ateljén

    A history inside a classroom art

    clubestet målarskola

    clubestet är en målarskola i västra Göteborg

    maljonIT

    undervisning i IKT/engelska årskurs 8

    backaskolan05

    Smart is something you get - not something you are!

    Bildoformsidan

    På denna hemsida hittar du det mesta som har med bildämnet att göra.

    gunillaalmgrenback

    Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

    ThereseLinnér

    att leva är att lära - att lära är att leva

    IKTsidan

    Lust, motivation & lärande

    Art med Artale

    Sunnerbyskolans bildsal