Just i dessa dagarna är så många av oss pedagoger i full färd med att avsluta ett arbetsår. Vi summerar, avslutar projekt, samlar in data, städar och försöker hålla ihop hela vägen ut.
Samtidigt är det många fler än jag som redan är halvvägs in i det nya, det där som ska ske efter några veckors ledighet. Ett nytt läsår. Nya möjligheter och utmaningar.
Nästa läsår… då ska jag… det ska bli bättre… mina planeringar ska funka… eleverna ska gilla allt jag gör… det måste gå! Det måste gå, som Uno Svenningsson sjunger.
Jag tror att det är så många som hela tiden strävar efter något nytt, något annat, något bättre. Eller ännu värre, något som den med alla dessa ”likes” och följare på Instagram eller Facebook gör.
I dag finns det så många självutnämnda pedagogiska profeter som många osäkra följer. Varför har vi som ska vara ledare så svårt att tro på vår egen förmåga att leda. Vi behöver tro på vår egen kunskap att kunna välja det som är rätt för vår undervisningsgrupp och för vår egen personlighet. Inte bara kopiera det ena efter det andra.
Med detta vill jag inte säga att det kooperativa lärandet är fel, nej tvärtom. Vi behöver varandra men vi behöver bottna i oss själva.
Som du inser så har jag redan börjat leva med halva foten i 19/20. Det är med spänning jag ser fram emot vad jag och mina elever ska göra nästa läsår. Jag börjar redan planera🤗
Jag har så många gånger läst om lärare som frågar efter tips och ideer på vad man kan ge sina elever som avskedsgåva. Ibland har jag ruskat på huvudet och tänkt att det inte är något vi ska ägna oss åt eller betala med egna pengar. Å andra sidan kan jag tycka att det är något vackert när lärare lägger ner tid och engagemang på att uppskatta de elever man haft i tre år.
Diskussionen var uppe på lärarrummet och man jämförde med att en läkare skulle inta ordna samkväm eller ge bort presenter till sina patienter för att få en bättre relation osv. Att vi ibland, eller ofta jobbar ideellt är ingen hemlighet och det är okej om du gillar det eller har det som din hobby eller bedriver en egen verksamhet vid sidan om ditt läraruppdrag.
Nu har vi kommit fram till sista delen av Konstens grunder NR 6 – Struktur.
Jag tycker att det är en av de roligaste delarna men även en av de svåraste. Varför jag väljer att arbeta med Konstens grunder kan du läsa om i detta inlägget Att arbeta med Konstens grunder hösten 2017.
Här kommer min planering:
Jag använder det avsnitt som handlar om Struktur i ”Tummen upp i bild ett bedömningstöd med Kartläggning Åk 6 s. 11. Använda olika tekniker, verktyg och material.
Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.
Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. LGR 11 Kap 1-2
Vid ett par tillfällen har jag fått frågan: – Hur använder du din planeringsbok?Jag lovade att återkomma och visa hur jag gör. Sommarledigheten brukar göra något med en del av oss. Pressen släpper och vi får tillbaka kreativiteten under någon vecka innan vi går i dvala och laddar batterierna inför hösten.
Bildämnets vecka har syftet att uppmärksamma bildämnet i skolan på sociala medier såsom Facebook och Instagram. Alla bildlärare får medverka i att sprida den fantastiska bildundervisning vi har genom egna exempel.
I fredags fick jag ett mejl från Oscar Dieden som arbetar med kommunikation på Patent- och registreringsverket. Det var det tredje mejlet på några veckor. När första mejlet kom satte jag i halsen och funderade på vad jag gjort för fel 🙂
Det visade sej att han ville ha hjälp att sprida information om något viktigt! En ny sajt vi kan använda för att lära våra elever om Upphovsrätten. Läs mer här…
dag behövde vi lärare planera färdigt ett tema för v 8-9 men ingen av oss hade någon planeringstid. Vi körde över i går eftermiddag men var inte klarar och nästa vecka har vi sportlov. Jag plockade fram en uppgift som jag delade i elevernas OneNote. Våra resurspedagoger skötte lektionen som bestod av självständiga studier genom att följa instruktioner. Vi fick tid att planera färdigt och eleverna var glada😇
Läste i senaste Lärarnas Tidning en insändare av en elev i åk 9. Så tragiskt att läsa om hans syn på bildämnet. Ännu mer upprörande blir jag över de uppfattningar han har över bedömning i bildämnet.
Någon har helt missat sitt uppdrag eller missat att förmedla vad bildämnets kärna är.
Varför har vi bild?
Varför är bildämnet viktigt?
Vad är det vi bedömer?
Syfte, centralt innehåll och kunskapskrav verkar Jonathan missat helt under sina terminer i bildsalen. Missat, missförstått eller det värsta av allt… haft en lärare som inte tagit sitt arbete på allvar.
Vi lärare kan inte bara kopiera alla andras planeringar eller ”gulliga” arbetsblad som drycker upp över allt i sociala medier!
Vi måste självs bli förtrogna med Kursplanen för ämnet bild i LGR11 och veta vad, varför och för vem vi gör de saker vi gör.
Det är mitt och ditt ansvar att veta varför vi är i bildsalen och vad vårt uppdrag är där. Det spelar ingen roll om du gått en himla massa år på en konstnärsutbildning för 20 år sedan eller läst på Konstfack eller som jag, samlat på dej poäng i olika utbildningar och sen läst lärarlyftet. Det är till och med ointressant om du är obehörig i ämnet. Har du sökt en tjänst som lärare så får du också sätta dej in i vad det uppdraget innebär!
Vi måste förmedla varför eleverna är i våra salar och hur de når de olika kriterierna i kunskapskraven. Det är vi skyldiga våra elever!
Såg dessa två klipp i dag. Det är alltid roligt att se hur folk upplever den verksamhet som är min dagliga sysselsättning. Inte så ofta beskrivs svensk skola med ros utan snarare blir det ris i olika medier. Skolan är en del av allas erfarenhet på gott och ont. Har man en gång gått i skolan tror man sig veta hur det är i skolan för all framtid. Min skolgång var inte kul, vare sig med kamrater eller lärare, men den skola jag jobbar på är så långt i från den erfarenheten. Visst finns det strukturer i dagens skola som är gammaldags och borde bytas ut men det finns även strukturer som vi borde behålla, i ett samhälle där många saker som respekt för andra håller på att gå förlorade. Ibland är skolan problemet och ibland är det föräldrar och samhället.
Det jag tror är viktigt, är att ALLA, skola, politiker, föräldrar ja hela samhället går tillsammans för att stödja det uppväxande släktet. Alla måste ta sitt ansvar. Vidare tror jag att skolan i Sverige precis som i Finland skulle må bra av att stå på egna ben, alltså inte drivas av de politiker som för tillfället råkar ha makten. Ja så här går mina tankar en lördag då jag igentligen borde städa, julpynta och kanske måla lite grann. Var rädda om er❤️
