Konstens grunder nr 2 Figurer och Former, hösten 2017

Varför jag väljer att arbeta med Konstens grunder kan du läsa om i detta inlägget Att arbeta med Konstens grunder hösten 2017.
Nu är det dags att fortsätta med nr 2 Figurer och Former. Som introduktion brukar jag visa dessa två små korta YouTube-klipp.

Jag använder det avsnitt som handlar om Figurer och former i  ”Tummen upp i bild ett bedömningstöd med Kartläggning Åk 6 ”Använda olika tekniker, verktyg och material”.

Den här gången har jag gjort två fickor där vi lagt olika figurer, geometriska och organiska var för sig.

Jag har gjort ett häfte med 10 arbetsblad som handlar om Figurer och Former, du kan se hur de ser ut här:

De finns att beställa i Bildlärarens shop

Här kommer länkar till tidigare inlägg om Figurer och Former:

Konstens grunder, figurer och former v. 10-14

Konstens grunder nr 2 v. 42   

Konstens grunder nr 2 v. 41

Konstens grunder nr 2 v. 40

Centralt innehåll   LGR11:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Bildframställning
• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
• Fotografering Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och
funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra
bilder och företeelser i omvärlden. samt redigering i datorprogram.

Redskap för bildframställning
• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering,
filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Bildanalys
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur

de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och
budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar

erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade
uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker,
verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck.
Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom några olika ämnesområden
genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och
inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ
som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte
och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och
kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och
funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra
bilder och företeelser i omvärlden.

Konstdagbok 3.0

Så var det dags igen att påbörja arbetet med en ny konstdagbok med årets åk 4. Vi gör en konstdagbok som vi använder i åk 4-6. I den skriver och ritar vi om ”Konstens grunder”, ”Månadens konstnär”, bildanalyser, planeringar, självbedömningar och mycket mera.
Tidigare år har jag valt en A5-bok men i år har jag gått över till A4. Tycker att en del elever har haft svårt att få plats med det de ska skriva och rita i A5.

Konstdagboken 3.0 har lite annan design och innehåll än de tidigare som ni ser här under.

Konstdagbok 2014 och Konstdagbok 2015
 

Att jag byter design beror mest på att jag kommer på nya saker som jag lägger till, gillar förändring.
Här kommer lite bilder på arbetet med att förändra ett vanligt skrivhäfte till en konstdagbok. Eleverna kommer att få klä sina böcker med tapetprover, vilket även gör att vi får stabilare omslag. Själv har jag använt mönstrat papper och motiv som jag har fått genom att använda min Big shot från Creativ Company, så rolig leksak 🙂

Första sidan i konstdagboken är ”Flippboken” som finns i häftet men Konstens grunder – Linjer. Vi klistrar in affischen på andra sidan så att de både har ord och begrep men också bilder. Därefter börjar vi jobba med nr 1 – Linjer.

 

Konstens grunder nr 1 LINJER hösten 2017

LINJER – vad är det?
”Ett pennstreck förmedlar till exempel olika uttryck beroende på om det är hårt eller mjukt, darrigt eller rakt. Listan över tekniker som är möjliga att använda i bildundervisningen kan göras mycket lång.”
(ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011)

Varför jag väljer att arbeta med Konstens grunder kan du läsa om i detta inlägget Att arbeta med Konstens grunder hösten 2017.
När jag börjar med Konstens grunder väljer jag att börja med LINJER. Som introduktion brukar jag visa dessa två små korta YouTube-klipp.

I åk 4 börjar jag med att använda det avsnitt som handlar om linjer i  ”Tummen upp i bild ett bedömningstöd med Kartläggning Åk 6 ”Använda olika tekniker, verktyg och material”. Längst bak i boken finns  även ett kopieringsunderlag som jag använder.

IMG_4194      IMG_4181

I de yngre åldrarna står vi upp och gör de olika linjerna med kroppen, oftast har vi även olika ljud för de olika begreppen: diagonal, horisontell, vertikal, böljande, taggig osv. Detta upprepar vi varje lektion tills begreppen sitter.

Jag har gjort ett häfte med 10 arbetsblad som handlar om LINJER. De två första är en flippbok om Konstens grunder. Du kan se här hur den ska sättas ihop.

Arbetsbladen hittar du här: Arbetsblad Konstens grunder Nr 1 LINJER

En liten övning att arbeta med:

  • låt eleverna välja 3 olika linjer som de ritar på ett papper som avdelare.
  • fyll i linjerna med svart permanent tuschpenna.
  • lägg till detaljer så att bilden blir färdig.

                                           DSC05762DSC05761

Här kommer länkar till liknande uppgifter med linjer som jag har gjort tidigare år.
Bilduppgifter för temat linjer
Arbeta med linjer – konstporträtt

Det finns även en uppgift Art projekts for kids som passar bra att arbeta med för att träna olika sorters linjer och får eleverna att upptäcka Zentangle eller doddle som jag brukar kalla det.

Centralt innehåll   LGR11:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Redskap för bildframställning
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

Bildanalys
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
I arbetet kan eleven använda några olika tekniker,verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck.
Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder

Bildsamtal och bildanalys

I LGR11 kan man läsa föjande:
Syfte
Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

Centralt innehåll åk 4-6

Bildanalys
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och
funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

Jag har hittat några artiklar om hur man kan samtala med elever om bilder som jag vill dela med er. Det finns länkar till orginalsidorna men jag har gjort en snabböversättning. Det är ibland i det enkla som man börjar förstå det svåra 🙂 Vill du koppla det till Tummen upp i bild så finns det färdiga lektioner och arbetsblad under rubrikerna:

  • HISTORISKA BILDER
  • NUTIDA BILDER
  • BILDER FRÅN OLIKA KULTURER
  • ARKITEKTUR FRÅN OLIKA KULTURER

Cindy Ingram  som är konstpedagog, föreläsare och entreprenör med mer än femton års erfarenhet av arbete i skolor, museer och ideella organisationer säger så här:  ”Jag har samlat en fin lista över konstverk som är perfekta att diskutera med studenter. Dessa konstverk innehåller massor av intressanta idéer, de leder alltid till en bra diskussion med eleverna.”  Tio konstverk att samtala om

Här kommer ett bra tips på ”Bildanalys” från samma sida. Det är fem olika konstverk som beskrivs och sedan kommer tips på frågor att ställa. Sidan är på engelska men är lätt att översätta. Bildsamtal/bildanalys 5 kända konstverk

  1. Shen Zhou, poet på en bergstopp , c. 1500 ”Tänk dig att du är här. Vad ser du, luktar och hör? Hur skulle det vara att va på denna plats? Hur skulle det kännas att gå ut ur ditt vanliga liv och bort från de bekvämligheter och den teknik du använder? Skulle du tänka annorlunda om världen efter att ha upplevt denna plats?”
  2. Pablo Picasso, flicka före en spegel , 1932 ”Vad ser den här tjejen när hon tittar i spegeln? Gömmer hon något från omvärlden? Om så är fallet, vad gömmer hon? Vilka känslor upplever du i det här konstverket (antingen inom dig eller tjejen i målningen)? Hur relaterar du personligen till / kopplar med den här bilden? Vad ser du när du tittar i spegeln? Hur är du annorlunda när du är ensam än när du är med andra? Vad säger den här målningen om den värld vi lever i?”
  3. Naken kvinna (Venus of Willendorf) , c. 28 000 fvt – 25 000 fv, ”Vad var din första reaktion på denna skulptur? Varför tror du att du hade reaktionen? Detta skapades för cirka 27 000 år sedan. Hur får det dig att känna? Vad kommer att vara kvar i ditt liv när arkeologer ser tillbaka på det om tusentals år? Vad kommer de att veta om dig utfrån vad du lämnar bakom?”
  4. Candy Chang, innan jag dör, 2011, ”Innan jag dör …”
  5. Do-Ho Suh, Golv , 1997-2000, ”Hur litar du på andra människor i ditt liv? Vad kan du göra i en grupp som  du inte skulle kunna göra ensam? Hur viktigt är samhället i ditt liv?”

Ännu ett tips på bildanalys om kan kopplas både till samhällskunskap och historia. Denna gången handlar det om propaganda och andra världskriget. Visserligen är det amerikansk propaganda men enkel att översätta till vår situation och tid.  Bildsamtal/bildanalys om PROPAGANDA

”Ta en titt på konstverket och tänka på följande frågor. Jag lät mina studenter att titta och skriva själva om det innan vi diskuterade tillsammans. Det här är de frågor jag använde.

  • Vad representerar skuggan, och varför vill du inte att den ska röra barnen?
  • Vilka symboler och bilder använde konstnären för att skapa känslor i betraktaren?
  • Vilken känsla vill artisten att du ska känna när du tittar på det här konstverket?
  • Varför skapades det här konstverket?”

Att arbeta med ”Konstens grunder” hösten 2017

Under hösten kommer jag att starta upp arbetet med ”Konstens grunder” med åk 4 som jag har gjort varje år sedan våren 2014. Varje gång lägger jag till och tar bort saker i min undervisning, medans vissa saker alltid är kvar. Vi kommer att börja med att gå igenom de olika delarna som du kan läsa om här nedanför. Jag har gjort en Flippbok som vi kommer att arbeta med under alla 6 delarna. Här ser du hur den ser ut innan den är utklippt och i hopklistrad. Den kommer att ingå i mitt nya arbetsbladspaket om LINJER som kommer till försäljning i början av augusti.

Ett utdrag från Tummen upp i bild ett bedömningstöd

Tänk på
Det är du som lärare som väljer vilka tekniker dina elever ska få färdigheter i. ”Listan över tekniker som är möjliga att använda i bildundervisningen kan göras mycket lång. Kursplanen anger teckning, måleri, modellering och konstruktion som centralt innehåll i årskurserna 1–3 och teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete i årskurserna 4–6. Genomgående för många metoder och tekniker är att de kan förekomma i alla årskurser. Progressionen ligger framför allt i att de äldre eleverna använder metoder och tekniker på ett allt
mer avancerat sätt.” (ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

  • LINJER: Linjer används för att visa konturer på bilder samt för former och ytor. De
    används även till att visa fart i en bild.
  • FIGURER OCH FORMER: Figurer är tvådimensionella och former är tredimensionella. Organiska former kommer från saker som finns i naturen.
  • FÄRGER: Det finns tre grundfärger: blå, röd och gul. Av de tre färgerna kan man sedan blanda alla andra färger. Svart, brun, grå och vit är neutrala färger.
  • RUM: Det utrymme som finns i bilden, runt omkring och mellan saker, framför, bakom och mittemellan. Vi kan även tala om perspektivet i en bild.
  • NYANSER: För att lägga till ljus och skugga i en bild använder man en ljusare eller en mörkare nyans av färgen.
  • STRUKTUR: Struktur kan vara på riktigt eller bara vara ett intryck. Ytan på föremål känns och ser olika ut.

Kathy Barbro som är Art Teacher från USA har gjort en affisch som jag tycker beskriver ”Konstens Grunder” på ett enkelt sätt. Ett sätt som jag tror förklarar det tydligare för eleverna än vad jag lyckats med tidigare. Tanken är att vi visar en bild flera gånger med liknande former och färger men med de olika ”elementen”så eleverna tydligare förstår vad vi pratar om. ”Element är alla delar som tillsammans bygger en bild. Det kan vara ytor, linjer, färger, tecken och former. Bildelement har stor betydelse för det man vill berätta och gestalta när man framställer en bild. I arbetet med att bygga upp en bild kan bildelement hanteras på flera olika sätt, samtidigt eller var för sig.”
(ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

Nu har jag gjort en egen affisch på svenska som du gärna får låna men glöm inte var den kommer ifrån. Den är väldig enkel… Konstens grunder

 

”I årskurserna 1–3 anger kursplanen att eleverna ska möta olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Det handlar om centrala element när man till exempel bygger upp enkla, tvådimensionella bilder. I årskurserna 4–6 utökas innehållet till olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder.(ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

Här kommer en av de bästa animationer som förklarar Konstens grunder på ett enkelt sätt för eleverna.

Centralt innehåll   LGR11:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Redskap för bildframställning
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

Bildanalys
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
I arbetet kan eleven använda några olika tekniker,verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck.
Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder

Liber.se firar Bildämnets dag

Liber.se delar med sig av en Provlektion från Tummen upp i bild – ett bedömningsstöd för åk 6

Detta gör de eftersom det är Bildämnets dag i dag!

Här kommer miniatyrbilder på provlektionen som Liber.se lagt ut.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6
Uppgifterna och aktiviteterna i lärarboken Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 bygger på kursplanens centrala innehåll i åk 4–6 och är kopplade till kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6. Bedömningsstöden utgår från betygsnivåerna E, C och A. För alla betygsnivåer finns förslag på utvecklingsinriktning. Den framåtsyftande planeringen innehåller uppgifter och aktiviteter främst för de elever som vid kartläggningstillfället inte visar förmåga att uppnå betygsnivå E.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 kan med fördel användas som förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i ämnet bild eller som underlag för utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan och del i betygssättning åk 6.

Reklam utifrån samhällskunskap och bild.

I Tummen upp i bild finns ett uppslag där man kan arbeta med Reklambilder på sidan 71. Jag såg i dag ett videoklipp från Ur som Malin Jönsson delat på Facebook, det handlar om när reklamen görs av män i stället för av kvinnor. Budskapet blir verkligen skruvat och mycket tänkbart. Funderar på Om man visar videoklippet och samtalar om budskapet i videon, varför vi presenterar kvinnor och män så olika i reklamen, som en uppstart i ett arbete med reklam. I både bild och samhällskunskapen finns reklam, identitet och sexualitet med i de centarala innehållet.

For those smooth legs you always wanted

img_1310Förslag till frågor som jag kommer på så här tidigt en söndagsmorgon mesans jag fortfarande är Jetlegad…

  • Vilken känsla förmedlar videon?
  • Hade du fått samma känsla om det hade varit en ung tjej i reklamen som agerade på samma sätt? Varför/varför inte?
  • Vad tror du att de som gjort videon vill förmedela.

Att visa följande videoklipp om diskutera varför bilden av att vara tjej förändras över kan vara ett nästa steg.

Hur springer tjejer?

Mediasmart Har många bra lektionsupplägg som du kan använda för att arbeta mer med temat.

Kommentarmaterialet i samhällskunskap säger följande om reklam: Kunskapsområdet ”Information och kommunikation” behandlar inte bara källkritik,
utan tar i de högre årskurserna ett större grepp om mediefrågorna. Syftet är att be­
lysa mediernas sätt att fungera och deras roll i samhället. För årskurserna 4–6 anger  kursplanen därför att undervisningen ska behandla informationsspridning, reklam och  opinionsspridning i olika medier. Genom detta innehåll kan eleverna förstå skillnaderna
mellan olika sorters information. De kan också utveckla ett kritiskt och analytiskt  förhållningssätt till budskap i medierna.  En viktig aspekt i det här sammanhanget är genusperspektivet. Innehållet hur  sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur i årskurserna 4–6 låter  undervisningen belysa hur medierna kan bidra till att skapa och upprätthålla – men  också ifrågasätta och utmana – stereotypa skildringar av könsroller och sexualitet.

I kommentarmaterialet för bild skriver de följande om reklambilder: De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden
men kompletteras i årskurserna 4–6 med reklam- och nyhetsbilder, där analysprocessen
samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världs­
uppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder redan från årskurs 4.  I årskurserna 7–9 möter eleverna bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet,
etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progres­sionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrersom undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika  perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och maktförekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda  – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska gransk­ningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta  de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de  äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och  påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

• Återanvändning av bilder i eget bildskapande

 I Tummen upp i bild finns det tre olika uppgifter som man skulle kunna använda sig av när det gäller videon jag länkar till här nederst. Nämligen följande tre uppgifter: ”Konstbilder från nu”, ”Historiska bilder i nytt ljus” och ”Historiska bilder i parafraser”img_1303

Återanvändning-bildredigeringen    I Lgr11 kan vi läsa följande:

Syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur
bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av
visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man
framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor-
mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse
för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på
ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap ut
formas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera
och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska
eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det
egna bildskapandet.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-
ningar att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

• skapa bilder med digitala tekniker och verktyg,

• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och

• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

I årskurs 4–6

Bildframställning

• Framställning av berättande och informativa bilder.

• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

• Fotografering samt redigering i datorprogram.

Redskap för bildframställning

• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

• Verktyg för fotografering och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Bildanalys

• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur
de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och
budskap.

 

Bild i skolan 2017 i Stockholm

Nu har en trött och nöjd bildlärare landat i fåtöljen i mitt älskade hem i Småland. Är så nöj med att fått träffat så många trevliga människor. Så tacksam för alla fina och uppmuntrande kommentarer jag fått om Tummen upp i bild samt alla glada och uppmuntrande ord efter föreläsningen jag höll i dag. Vilken egoboost ❤ ❤ ❤

DAG 2 började men en intressant och lärorik föreläsning av Matilda Åhall, har lång erfarenhet som bild- och speciallärare, arbetar på Fässbergsskolan i Mölndal.
dsc03740 Hur kan du omsätta bildanalys från teori till praktik i undervisningen?

  • Hur kan du hjälpa eleven att med enkla verktyg tolka budskap i olika verk?
  • Hur kan du bättre arbeta med gestaltningsuppgifter?
  • Ta del av konkreta exempel på bildanalysuppgifter

”Bildämnet är ett litet onödigt pluttämne som har den status det förtjänar”. Bild kan vara skolans viktigaste ämne – det är där det händer.
När andra ämnen strävar efter att eleverna ska vara kreativa så är kreativiteten bildämnets kärna.
Att skilja på lärande mål och lärandeaktivitet.
Rätt sorts feedback är beroende på var i lärandecykeln eleven befinner sig..
http://www.learningspy.co.uk/  Lägg inte tid på det som inte ger någon effekt.

  • FEEDBACk som funkar:
    specifik
  • Nära i tid
  • Genererar tänkande
  • Ger mer arbete till mottagaren än till avsändaren
  • Arbetet sker på lektionstiden.

Berätta vad de ska arbeta med. Skriva Vilka kopplingar gör du med detta? Hur har du tolkat detta?
Näsa för kvalitet eller Får jag ett A nu?
Skriv tre förbättringsområde för dej. Välj ett och jobba med det i 30 min, så att eleven får driva processen vidare.
Vilka frågor och svar funkar för att eleverna ska börja tänka?
Eleverna behöver träna för att se kvalitet. Låt eleverna skriva listor för vad som är kvalitet i olika områden. – så här gör man inte. Låt eleverna tala om vad man inte ska göra. – ÖKADE KVALITETEN PÅ ELEVERNAS ARBETE?
Uttryck – Innehåll -Funktion -Andra konstverk -Egna erfarenheter – Företeelser i omvärlden Detta ska vi arbeta med.
Tala om vad du är ute efter så att eleverna vet vad du är ute efter.
För att öva se samband använd Magnus, Brasse och Evas fyra saker och en ska bort.
Bildanalys, gestalt/dramatisera ett konstverk i en film om 10-60 sek. Allt görs på en lektion.

Krista Rilbes bajspåsar Ta olika föremål en i varje och lägg dem i bajspåsar och knyt ihop dem och lägg dem i klassrummet. Låt eleverna känna på dem 2 och 2 och skriva ner med färgpennor vad det är i påsarna, sätta ord på intryck och skriva ner det. Använd DSA-lera och forma till de föremål de känner i påsen 3D-taktil känsla till 3D taktilt uttryck. Eleverna blir tvungna att analysera sina känslor.  Vad är det som får mej att tänka och känna som jag gör. Lägg ut teckningarna och blanda påsarna och dela ut dem igen sen får eleverna känna på sin påse för att lägga dem på sen teckningen som de tror att det är.
dsc03749Att ta några steg i någon annans skor. Parafras är inte att sätta simglasögon på Mona-Lisa det är Parodi och kul. Parafras är att gå i konstnärens skor och sen försöka återskapa något som är i vår tid.
Analysera Analysen.
Kännetecken för bra uppgifter i bildanalysen:

  • Görs i klassrummet
  • Skapar AHA-upplevelser
  • Handens lärande
  • Det går att analysera analysen
  • Använder lärarens expertis och elevernas resonemang
  • Skapar nya frågor
  • Ställer frågor utan givna svar

Efter kaffet lyssnade vi till Charlotte Ahlström somarbetar sedan flera år tillbaka med nyanlända elever på högstadiet. Hon är förstelärare och undervisar i SO och svenska som andraspråk.

Hur kan du framgångsrikt integrera nyanlända elever i klassrummet?

  • Öka dina kunskaper om mottagandet av nyanlända elever
  • Hur bedömer du nyanlända som inte kan språket?
  • Hur jobbar man språkutvecklande i bildämnet?
  • Hur kan du bättre bemöta och kommunicera med nyanlända elever?
  • Hur kan du ta reda på deras förkunskaper och stödja dessa elever i deras lärandeprocess?

NYANLÄNDA ELEVER ETT POSITIVT MÖTE med nyanlända i klassrummet.
Bilder förmedla information men kan åxå tolkas på helt olika sätt beroende på vad man har med sig.
Vad är det som händer och vilka ord behövs vid en analys? Vilka språkliga begrepp behöver man kunna?

  • Reflektera
  • Analysera
  • Motivera
  • Beskriva kan man komparera adjektiv?
  • Redogöra

dsc03754

Hon pratade om vikten att fundera över vad vi har för erfarenhet med oss när vi tittar på bilder, det avgör vad vi ser.

Sen kan jag inte redogöra för mer då jag var allt för upprtagen med att förbereda mej för min egen föreläsning som jag skulle hålla efter lunch. Åsa Fant Perdsjö, författare till bedömningsstödet Tummen upp! Bild kartläggning för åk 6, bloggar på Bildlärarbloggen – En bildlärares vardag och arbetar som klasslärare och bildlärare i åk 3–6 i Gnosjö.

Hur kan du bättre planera och undervisa i bild enligt Lgr 11?
• Hur lägger du upp en bra planering som innefattar läroplanens alla delar, går det?
• Hur lägger du upp en planering som motiverar och håller eleverna intresserade?
• Ta del av konkreta tips och råd för en välgjord och tidseffektiv planering
dsc0375715672746_10154567671233052_2250586279261117891_n

Svårt att recensera sig själv 😉 Nu ska jag stänga ner och få välbehövlig vila. bild1

Nytt inlägg om Bildanalys i åk 6

https://bildlararen.com/bild-ak-6/bild-och-historia-pa-samma-gang-hur-funkar-det-ak-6-bildanalys-v-4-17/

Tidigare äldre inlägg

Bäckaskolan 07

FÅNGA KUNSKAPEN

Bäckaskolan07

Fånga kunskapen

Athras presentionsyta

Student på Uppsala Universitet

Sidekicks på rIKTigt

Kring vår undervisning och elevernas lärande.

höjdarna0506

Välkommen till klass 5 och vår resa mot kunskap!

backaskolan04

Kunskap är coolt!

Ateljén

A history inside a classroom art

clubestet målarskola

clubestet är en målarskola i västra Göteborg

maljonIT

undervisning i IKT/engelska årskurs 8

backaskolan05

Smart is something you get - not something you are!

Bildoformsidan

På denna hemsida hittar du det mesta som har med bildämnet att göra.

gunillaalmgrenback

Skolutveckling, digitala lärverktyg och specialpedagogik

ThereseLinnér

att leva är att lära - att lära är att leva

IKTsidan

Lust, motivation & lärande

Art med Artale

Sunnerbyskolans bildsal