Liber.se firar Bildämnets dag

Liber.se delar med sig av en Provlektion från Tummen upp i bild – ett bedömningsstöd för åk 6

Detta gör de eftersom det är Bildämnets dag i dag!

Här kommer miniatyrbilder på provlektionen som Liber.se lagt ut.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6
Uppgifterna och aktiviteterna i lärarboken Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 bygger på kursplanens centrala innehåll i åk 4–6 och är kopplade till kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6. Bedömningsstöden utgår från betygsnivåerna E, C och A. För alla betygsnivåer finns förslag på utvecklingsinriktning. Den framåtsyftande planeringen innehåller uppgifter och aktiviteter främst för de elever som vid kartläggningstillfället inte visar förmåga att uppnå betygsnivå E.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 kan med fördel användas som förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i ämnet bild eller som underlag för utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan och del i betygssättning åk 6.

Reklam utifrån samhällskunskap och bild.

I Tummen upp i bild finns ett uppslag där man kan arbeta med Reklambilder på sidan 71. Jag såg i dag ett videoklipp från Ur som Malin Jönsson delat på Facebook, det handlar om när reklamen görs av män i stället för av kvinnor. Budskapet blir verkligen skruvat och mycket tänkbart. Funderar på Om man visar videoklippet och samtalar om budskapet i videon, varför vi presenterar kvinnor och män så olika i reklamen, som en uppstart i ett arbete med reklam. I både bild och samhällskunskapen finns reklam, identitet och sexualitet med i de centarala innehållet.

For those smooth legs you always wanted

img_1310Förslag till frågor som jag kommer på så här tidigt en söndagsmorgon mesans jag fortfarande är Jetlegad…

  • Vilken känsla förmedlar videon?
  • Hade du fått samma känsla om det hade varit en ung tjej i reklamen som agerade på samma sätt? Varför/varför inte?
  • Vad tror du att de som gjort videon vill förmedela.

Att visa följande videoklipp om diskutera varför bilden av att vara tjej förändras över kan vara ett nästa steg.

Hur springer tjejer?

Mediasmart Har många bra lektionsupplägg som du kan använda för att arbeta mer med temat.

Kommentarmaterialet i samhällskunskap säger följande om reklam: Kunskapsområdet ”Information och kommunikation” behandlar inte bara källkritik,
utan tar i de högre årskurserna ett större grepp om mediefrågorna. Syftet är att be­
lysa mediernas sätt att fungera och deras roll i samhället. För årskurserna 4–6 anger  kursplanen därför att undervisningen ska behandla informationsspridning, reklam och  opinionsspridning i olika medier. Genom detta innehåll kan eleverna förstå skillnaderna
mellan olika sorters information. De kan också utveckla ett kritiskt och analytiskt  förhållningssätt till budskap i medierna.  En viktig aspekt i det här sammanhanget är genusperspektivet. Innehållet hur  sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur i årskurserna 4–6 låter  undervisningen belysa hur medierna kan bidra till att skapa och upprätthålla – men  också ifrågasätta och utmana – stereotypa skildringar av könsroller och sexualitet.

I kommentarmaterialet för bild skriver de följande om reklambilder: De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden
men kompletteras i årskurserna 4–6 med reklam- och nyhetsbilder, där analysprocessen
samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världs­
uppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder redan från årskurs 4.  I årskurserna 7–9 möter eleverna bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet,
etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progres­sionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrersom undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika  perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och maktförekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda  – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska gransk­ningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta  de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de  äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och  påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

• Återanvändning av bilder i eget bildskapande

 I Tummen upp i bild finns det tre olika uppgifter som man skulle kunna använda sig av när det gäller videon jag länkar till här nederst. Nämligen följande tre uppgifter: ”Konstbilder från nu”, ”Historiska bilder i nytt ljus” och ”Historiska bilder i parafraser”img_1303

Återanvändning-bildredigeringen    I Lgr11 kan vi läsa följande:

Syfte

Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur
bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av
visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man
framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor-
mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse
för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på
ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap ut
formas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera
och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper
om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska
eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det
egna bildskapandet.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt-
ningar att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

• skapa bilder med digitala tekniker och verktyg,

• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och

• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.

I årskurs 4–6

Bildframställning

• Framställning av berättande och informativa bilder.

• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

• Fotografering samt redigering i datorprogram.

Redskap för bildframställning

• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

• Verktyg för fotografering och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Bildanalys

• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur
de är utformade och vilka budskap de förmedlar.

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och
budskap.

 

Bild i skolan 2017 i Stockholm

Nu har en trött och nöjd bildlärare landat i fåtöljen i mitt älskade hem i Småland. Är så nöj med att fått träffat så många trevliga människor. Så tacksam för alla fina och uppmuntrande kommentarer jag fått om Tummen upp i bild samt alla glada och uppmuntrande ord efter föreläsningen jag höll i dag. Vilken egoboost ❤ ❤ ❤

DAG 2 började men en intressant och lärorik föreläsning av Matilda Åhall, har lång erfarenhet som bild- och speciallärare, arbetar på Fässbergsskolan i Mölndal.
dsc03740 Hur kan du omsätta bildanalys från teori till praktik i undervisningen?

  • Hur kan du hjälpa eleven att med enkla verktyg tolka budskap i olika verk?
  • Hur kan du bättre arbeta med gestaltningsuppgifter?
  • Ta del av konkreta exempel på bildanalysuppgifter

”Bildämnet är ett litet onödigt pluttämne som har den status det förtjänar”. Bild kan vara skolans viktigaste ämne – det är där det händer.
När andra ämnen strävar efter att eleverna ska vara kreativa så är kreativiteten bildämnets kärna.
Att skilja på lärande mål och lärandeaktivitet.
Rätt sorts feedback är beroende på var i lärandecykeln eleven befinner sig..
http://www.learningspy.co.uk/  Lägg inte tid på det som inte ger någon effekt.

  • FEEDBACk som funkar:
    specifik
  • Nära i tid
  • Genererar tänkande
  • Ger mer arbete till mottagaren än till avsändaren
  • Arbetet sker på lektionstiden.

Berätta vad de ska arbeta med. Skriva Vilka kopplingar gör du med detta? Hur har du tolkat detta?
Näsa för kvalitet eller Får jag ett A nu?
Skriv tre förbättringsområde för dej. Välj ett och jobba med det i 30 min, så att eleven får driva processen vidare.
Vilka frågor och svar funkar för att eleverna ska börja tänka?
Eleverna behöver träna för att se kvalitet. Låt eleverna skriva listor för vad som är kvalitet i olika områden. – så här gör man inte. Låt eleverna tala om vad man inte ska göra. – ÖKADE KVALITETEN PÅ ELEVERNAS ARBETE?
Uttryck – Innehåll -Funktion -Andra konstverk -Egna erfarenheter – Företeelser i omvärlden Detta ska vi arbeta med.
Tala om vad du är ute efter så att eleverna vet vad du är ute efter.
För att öva se samband använd Magnus, Brasse och Evas fyra saker och en ska bort.
Bildanalys, gestalt/dramatisera ett konstverk i en film om 10-60 sek. Allt görs på en lektion.

Krista Rilbes bajspåsar Ta olika föremål en i varje och lägg dem i bajspåsar och knyt ihop dem och lägg dem i klassrummet. Låt eleverna känna på dem 2 och 2 och skriva ner med färgpennor vad det är i påsarna, sätta ord på intryck och skriva ner det. Använd DSA-lera och forma till de föremål de känner i påsen 3D-taktil känsla till 3D taktilt uttryck. Eleverna blir tvungna att analysera sina känslor.  Vad är det som får mej att tänka och känna som jag gör. Lägg ut teckningarna och blanda påsarna och dela ut dem igen sen får eleverna känna på sin påse för att lägga dem på sen teckningen som de tror att det är.
dsc03749Att ta några steg i någon annans skor. Parafras är inte att sätta simglasögon på Mona-Lisa det är Parodi och kul. Parafras är att gå i konstnärens skor och sen försöka återskapa något som är i vår tid.
Analysera Analysen.
Kännetecken för bra uppgifter i bildanalysen:

  • Görs i klassrummet
  • Skapar AHA-upplevelser
  • Handens lärande
  • Det går att analysera analysen
  • Använder lärarens expertis och elevernas resonemang
  • Skapar nya frågor
  • Ställer frågor utan givna svar

Efter kaffet lyssnade vi till Charlotte Ahlström somarbetar sedan flera år tillbaka med nyanlända elever på högstadiet. Hon är förstelärare och undervisar i SO och svenska som andraspråk.

Hur kan du framgångsrikt integrera nyanlända elever i klassrummet?

  • Öka dina kunskaper om mottagandet av nyanlända elever
  • Hur bedömer du nyanlända som inte kan språket?
  • Hur jobbar man språkutvecklande i bildämnet?
  • Hur kan du bättre bemöta och kommunicera med nyanlända elever?
  • Hur kan du ta reda på deras förkunskaper och stödja dessa elever i deras lärandeprocess?

NYANLÄNDA ELEVER ETT POSITIVT MÖTE med nyanlända i klassrummet.
Bilder förmedla information men kan åxå tolkas på helt olika sätt beroende på vad man har med sig.
Vad är det som händer och vilka ord behövs vid en analys? Vilka språkliga begrepp behöver man kunna?

  • Reflektera
  • Analysera
  • Motivera
  • Beskriva kan man komparera adjektiv?
  • Redogöra

dsc03754

Hon pratade om vikten att fundera över vad vi har för erfarenhet med oss när vi tittar på bilder, det avgör vad vi ser.

Sen kan jag inte redogöra för mer då jag var allt för upprtagen med att förbereda mej för min egen föreläsning som jag skulle hålla efter lunch. Åsa Fant Perdsjö, författare till bedömningsstödet Tummen upp! Bild kartläggning för åk 6, bloggar på Bildlärarbloggen – En bildlärares vardag och arbetar som klasslärare och bildlärare i åk 3–6 i Gnosjö.

Hur kan du bättre planera och undervisa i bild enligt Lgr 11?
• Hur lägger du upp en bra planering som innefattar läroplanens alla delar, går det?
• Hur lägger du upp en planering som motiverar och håller eleverna intresserade?
• Ta del av konkreta tips och råd för en välgjord och tidseffektiv planering
dsc0375715672746_10154567671233052_2250586279261117891_n

Svårt att recensera sig själv 😉 Nu ska jag stänga ner och få välbehövlig vila. bild1

Nytt inlägg om Bildanalys i åk 6

https://bildlararen.com/bild-ak-6/bild-och-historia-pa-samma-gang-hur-funkar-det-ak-6-bildanalys-v-4-17/

Nytt inlägg under åk 6

Etik, moral och känslor -DEL 4

Tummen upp i bild!

Färdiga elevbilder för temat – Jag är… Åk 4

Föra veckan beskrev jag del 3 av åk 4:as tema-arbete runt vem man är. Du kan läsa om det här

https://bildlararen.com/bildsalen-ak-4/jag-ar-temaarbete-i-ak-4-del-3-v-47-16/

Nu vill jag visa de första elevernas färdiga arbeten, Både de och jag är så nöjda. Här kommer några exempel.

När eleverna är klarar ska de svara på dessa frågor i sina konstdagböcker.

dsc03378

Uppgiften finns att hämta i Tummen upp i bild sidan 74.

Månadens konstnär under Oktober -16 Sonia Delaunay

Under oktober månad kommer vi att arbeta med en konstnär och designer som heter Sonia Delaunay.  skarmklippHon föddes som Sonia Illinitchna Stern i en judisk ukrainsk familj. Vid sju års ålder fick hon flytta till sin rika farbror Henri Terk och hans fru Anna i S: t Petersburg, Ryssland. Somrarna  tillbringade hon i Finland och reste ofta runt i Europa.
När hon var 18 år sa hennes lärare till henne att hon borde gå på en konstskola i Tyskland. 1905 flyttade hon till Paris. 1907 gifte hon sig med Roberth Delaunay som också han var konstnär. Hon målade i kubistisk stil och målningarna var i starka färger.

Så här kommer jag att arbeta med Sonia i åk 4.

https://bildlararen.com/bildsalen-ak-4/manadens-konstnar-oktober-16///

I åk 5 kommer jag att göra så här:

https://bildlararen.com/bildsalen-ak-5/manadens-konstnar-i-oktober-16-ak-5/

Åk 6 kommer att få arbeta med Sonia på följande sätt:

https://bildlararen.com/bild-ak-6/manadens-konstnar-i-oktober-16-ak-6/

Månadens konstnär i september JOAN MIRO

Efter förra årets uppehåll är det dags att starta upp arbetet med månadens konstnär igen. Både eleverna och jag själv uppskattar arbetet med olika konstnärer varje månad. Jag brukar sätta upp en affisch på ytterdörren in till estetsalen i början på månaden. Denna månad kommer vi att lära oss lite mer om MIRO.

skarmklipp

Eleverna får ett faktablad att klistra in i sin konstdagbok. I år har jag fått en kollega som har hand om bilden i åk 3 medans jag tar hand om eleverna i åk 4-6. Denna månaden är det Hanna som valt konstnär och gjort faktabladet till eleverna samt en PP om Joan Miro, hans liv och hans konst. Vi kommer även att visa den här animerade video om Miros The Garden.

I åk 4 kommer vi att göra en enklare bilduppgift på temat Miro. Månadens konstnär Miro tolkad av åk 4, september -16

I åk 5 kommer jag att koppla Miro till ”Kombinera linjer, figurer, former och färger” på sidan 28 i Tummen upp i bild. Miro är ju så självklar att arbeta med när det gäller linjer, former och färger. Förstår inte att jag missat det tidigare.  För att förstå hur Miro knyter ihop dessa delar av konstens grunder kommer vi att titta närmare på några av hans målningar. Här kan du läsa om bilduppgiften i åk 5.

https://bildlararen.com/bildsalen-ak-5/manadens-konstnar-joan-miro-ak-5-v-36-16/

I åk 6 kommer vi att knyta uppgiften till vårt tema om känslor. Etik, moral och känslor ett tema med religion och bild del 2

 

Tidigare äldre inlägg

Bäckaskolan07

Fånga kunskapen

Athras presentionsyta

Student på Uppsala Universitet

Sidekicks på rIKTigt

Kring vår undervisning och elevernas lärande.

höjdarna0506

Välkommen till klass 5 och vår resa mot kunskap!

backaskolan04

Kunskap är coolt!

Ateljén

A history inside a classroom art

clubestet målarskola

clubestet är en målarskola i västra Göteborg

maljonIT

undervisning i IKT/engelska årskurs 8

backaskolan05

Smart is something you get - not something you are!

Bildoformsidan

På denna hemsida hittar du det mesta som har med bildämnet att göra.

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

ThereseLinnér

att leva är att lära - att lära är att leva

IKTsidan

Lust, motivation & lärande

Art med Artale

Sunnerbyskolans bildsal

Ett öppet klassrum

ett vidgat lärande