Dags för den tredje delen i ”Konstens grunder – Flippböcker” Det är den om Färger. Det är tio olika arbetsblad som ingår i Färger.
I många år har jag önskat jobba mer kreativt i alla ämnen. I geografi har jag startat med olika flippböcker, det har fungerat så bra. Nu tänker jag göra olika flippböcker även till bildämnet.
Att jag ständigt ändrar, förändrar och gör nytt handlar för mig om att undervisningen inte bara ska vara bra och rolig för eleverna utan även för mig. När jag är inspirerad och engagerad, blir även mina lektioner bättre. det blir en uppgradering 2,1 eller 2.2 Jag tror ni fattar 
Du hittar den i butiken här.
Tidigare i sommar lade jag ut en flippbok med sammanfattning av alla delar i ”Konstens grunder” eller konstens element eller konstens byggstenar, beroende på vad man vill kalla det.
Jag har även delat den första delen om linjer, klicka här så hittar du den.
Den andra delen ligger här.
I kommentarmaterialet till LGR11 läser vi så här:
- Med innehåll avses främst vad bilder visar fram genom olika konkreta element, till exempel linjer, ytor, föremål, tecken och symboler.
- Element är alla delar som tillsammans bygger en bild. Det kan vara ytor, linjer, färger, tecken och former .
- Bildelement har stor betydelse för det man vill berätta och gestalta när man framställer en bild.
- I arbetet med att bygga upp en bild kan bildelement hanteras på flera olika sätt, samtidigt eller för sig.
- Bildelement behöver inte nödvändigtvis föreställa något men deras och utformning kan ändå vara viktiga, till exempel hur pricker, streck och färgfläckar har applicerats.
- När man arbetar med bildframställning kan valet av bildelement vara helt avgörande för slutresultatet.
- I årskurserna 1–3 anger kursplanen att eleverna ska möta olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Det handlar om centrala element när man till exempel bygger upp enkla, tvådimensionella bilder.
- I årskurserna 4–6 utökas innehållet till olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder. Progressionen ligger i att eleverna möter allt fler komplexa bildelement upp genom årskurserna och utvecklar en större medvetenhet när de väljer mellan dessa, beroende på vad de vill berätta och gestalta.
- Senare årskurser krävs även att elva allt mer systematiskt undersöker hur tekniker, verktyg och material kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom ställs allt högre krav på elva sätt att kombinera olika bildelement.
(ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).
Ett utdrag från Tummen upp i bild ett bedömningsstödTänk på
Det är du som lärare som väljer vilka tekniker dina elever ska få färdigheter i. ”Listan över tekniker som är möjliga att använda i bildundervisningen kan göras mycket lång. Kursplanen anger teckning, måleri, modellering och konstruktion som centralt innehåll i årskurserna 1–3 och teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete i årskurserna 4–6. Genomgående för många metoder och tekniker är att de kan förekomma i alla årskurser. Progressionen ligger framför allt i att de äldre eleverna använder metoder och tekniker på ett allt
mer avancerat sätt.” (ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).
- LINJER: Linjer används för att visa konturer på bilder samt för former och ytor. De
används även till att visa fart i en bild.
- FIGURE OCH FORMER: Figurer är tvådimensionella och tidigare är tredimensionella. Organiska former kommer från saker som finns i naturen.
- FÄRGER: Det finns tre grundfärger: blå, röd och gul. Av de tre färgerna kan man sedan blanda alla andra färger. Svart, brun, grå och vit är neutrala färger.
- RUM: Det utrymme som finns i bilden, runt omkring och mellan saker, framför, bakom och mittemellan. Vi kan även tala om perspektivet i en bild.
- NYANSER: För att lägga till ljus och skugga i en bild används man en ljusare eller en mörkare nyans av färgen.
- STRUKTUR: Struktur kan vara på riktigt eller bara vara ett intryck. Ytan på föremål känns och ser olika ut.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
