Bildlärarens planeringsbok

Nu finns nästa års Bildlärarens planeringsbok 2017-2018 i shopen.

Skärmklipp

Det finns även en Bildlärarens planeringsbok för åk 7-9.

Liber.se firar Bildämnets dag

Liber.se delar med sig av en Provlektion från Tummen upp i bild – ett bedömningsstöd för åk 6

Detta gör de eftersom det är Bildämnets dag i dag!

Här kommer miniatyrbilder på provlektionen som Liber.se lagt ut.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6
Uppgifterna och aktiviteterna i lärarboken Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 bygger på kursplanens centrala innehåll i åk 4–6 och är kopplade till kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6. Bedömningsstöden utgår från betygsnivåerna E, C och A. För alla betygsnivåer finns förslag på utvecklingsinriktning. Den framåtsyftande planeringen innehåller uppgifter och aktiviteter främst för de elever som vid kartläggningstillfället inte visar förmåga att uppnå betygsnivå E.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 kan med fördel användas som förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i ämnet bild eller som underlag för utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan och del i betygssättning åk 6.

Hållbar utveckling, samarbete mellan bild och geografi åk 6.

Med foten i högläge och mina kollegor som har lite panik inför bildlektionerna så sitter jag här och planerar upp en ny bilduppgift. I geografi har eleverna precis börjat att läsa om ”Hållbar utveckling”. Jag har gjort en lite snabbgenomgång på PowToon.com som klasslärarna kan visa för eleverna. Eftersom jag haft klassen sedan åk 3, vet jag, att de vet vad som finns att välja på i tekniker och material. De vet även vad jag förväntar mej för resultat av arbetet. Idén jag fick är att eleverna ska  göra en affisch på det temat ”Hållbar utveckling” på bilden.

 

 

 

 

 

 

 

 


Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

I årskurs 4–6
Bildframställning
• Framställning av berättande och informativa bilder och illustrationer till text.
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
• Fotografering samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Bildanalys
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom några olika ämnesområden
genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och
inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ
som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte
och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och
kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och
funktion i bilder.

Våren kom av sig, nu hjälper vi till med lite färglära!

I dag har jag tittat på nästa veckas bilduppgift i åk 4 och 5. Vi har avslutat tidigare veckors projekt och jobbat klart under denna veckan och tar ett mindre arbete under nästa vecka.Tänker att vi ska repetera lite färglära på ett enkelt sätt. Till denna uppgift väljer jag akvarellkritor där eleverna kommer att få använda sig av fem olika färger; röd, gul, blå, vit och svart. Med dessa fem får de sedan blanda sig fram till alla andra.För några år sedan gjorde jag detta med en åk 3 och du kan läsa om det här.
I dag gjorde jag en liknande uppgift som jag tänker blir lagom att jobba med under 60 min. Jag har använt en större färglåda när jag gjorde min bara för att jag kan 🙂 Titta på kritorna… är det inte underbart med alla dessa färger? Ett konstverk bara det!Här kommer bilder på hur jag gjorde steg för steg.

Akvarellkritorna kommer från Creativ Company.

Kan delarkulturen bli fel?

NEJ! Jag gör inte era VFU-uppgifter eller era examensarbete!

Nu ska jag sticka ut hakan ordentligt…
Under de sista veckorna har jag får ett antal förfrågningar från elever på landets lärarhögskolor. Det har handlat om att jag ska ge dem  tips till deras lektioner, skicka mina planeringar,  mina tankar om alla olika saker som ingår i en bildlärares arbete. Någon vill ha en fullständig planering för 5 lektioner med påsktema, planering, kunskapskrav osv. Någon annan vill att jag skickar en planering för ett tema som de ska använda under sin VFU, en tredje har åsikter på att det är dåligt att jag inte har fullständiga planeringar på alla mina blogginlägg.
Jag försöker att vara tillmötesgående och svara på folks mail, meddelande och annat men när det inte räcker, när vederbörande blir irriterad och otrevlig för att jag inte hjälper till mer, eller inte skickar mer eller inte har fullständiga veckoplaneringar på bloggen då blir jag fundersam.

Är det jag som ska examineras?
Är det min VFU som  ska bedömas?
Är det min blogg som högskolan ska betygsätta?

Håller vi som delar med oss på bloggar i olika ämnesgrupper på Facebook att curla sönder våra blivande kollegor?

Är det inte ni som läser till bildlärare som själva ska nöta och blöta LGR11? Behöver inte ni bli förtrogna med syftestexter, centralt innehåll och kunskapskraven? Ni måste ju veta varför ni gör en uppgift? I vilket syfte? Till vilken litteratur och i vilken kurs. Det vet inte jag!!!

Jag arbetar som lärare halva tiden i estetsalen och den andra halvan som klasslärare på mellanstadiet och i år i åk 6. Jag har inga arvoden för att driva min blogg, är inte betald av någon högskola för att avsätta mina kvällar och helger för att delge er alla mina planeringar.

Du precis som jag måste sätta dej in i vad du ska göra, du kan inte få det serverat på fat. Säkert irriterar jag någon men jag upplever det som tjänstefel och fusk om du ska använda mina saker rätt av utan att sätta dej in i varför du arbetar på detta sätt.

För alla er som vill ha hjälp, fråga! Kanske kan jag hjälpa dej men bli inte arg om jag säger nej. Jag gör inte era VFU-uppgifter eller ert examensarbete. Kan jag svara på frågor, fylla i enkäter osv så hjälper jag gärna till. MEN på mina villkor och när min tid räcker.

Till alla er kollegor som hjälper mej och som jag förhoppningsvis hjälper med tips och ideér ibland. Fortsätt det goda arbetet och dela lika!

Inför påsken 2017 i estetsalen.

Mina tankar har börjat att snurra runt något kreativt att göra med eleverna inför påsken. Ska jag våga kalla det pyssel? Detta hatade ord i vissa sammanhang eller ska jag kalla det kreativt skapande. Om jag kallar det kreativt skapande så måste jag leva upp till detta, att eleverna ska få utlopp för sitt skapande, å andra sidan… Är mitt påsk-skapande kreativt eller bara en stunds just pyssel. Pyssel med allt det roliga och glädjefulla fast inte så kreativt enligt vissa. Nog om detta. I år ska vi göra underbara påskkycklingar.
Kycklingen är gjord av två frigolitkulor, Silk clay, piprensare, indianpärlor, ögon och näbb. Allt materialet hittar du hos Creativ Companys hobbybutik.

Här kommer bilder på hur man gör en underbar, busig påskkyckling. Min nya favorit 🙂

Venndiagram i bilden…

Hur skapar vi förståelse för konst, konstnärer och bildanalys. När börjar man och hur? Själv börjar jag med enkla gemensamma analyser när jag får eleverna i åk 4. Vi tittar på bilder, målningar och skulpturer och funderar på vad vi ser. Alla får svarar varsin gång. Vad ser vi för färger, linjer och former. Vad föreställer det? Vad kommer vi att tänka på? Finns det några minnen som vi kommer att tänka på osv. Längre fram skriver varje elev sin egen bildanalys efter frågor jag skriver på tavlan eller på arbetsblad jag gjort i ordning. I bland analyserar vi samma bild och ibland har jag konstkort som jag delar ut så att alla får olika.

Nu tänker jag försöka mej på något nytt för bilden i samband med månadens konstnär i mars, Andy Warhol. Det ska bli spännande att se hur eleverna responderar på att fylla i ett venndiagram utifrån två olika konstverk.

andy

Elever behöver fördjupa sin förståelse av bilder och sin förmåga att tolka och analysera bilder.
Kommentarmaterialet skriver så här:
Bilders uttryck, innehåll och funktioner
I nära anslutning till syftet att kritiskt granska bildbudskap finns ett av kursplanens långsiktiga mål som innebär att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. I dessa skrivningar betonar kursplanen ytterligare vikten av att utveckla ett analytiskt arbetssätt i förhållande till den visuella kulturen. Det handlar om att studera den visuella kulturen ur många olika perspektiv för att därigenom bli medveten om dess estetiska värden, liksom dess samhälleliga roll och funktion.

Centralt innehåll åk 4-6

Bildanalys
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav i bild åk 6

A= Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

C= Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

E= Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

Planering för månadens konstnär i mars -17 Andy Warhol

Nu är det dags att planera upp arbetet omkring månadens konstnär för mars.

”En konstnär är någon som producerar saker som folk inte behöver ” Andy Warhol

Andy Warhol, egentligen Andrew Warhola, född 6 augusti 1928 i Pittsburgh i Pennsylvania, död 22 februari 1987 i New York, var en amerikansk konstnär, grafiker och filmskapare. Han räknas som en av de främsta företrädarna för popkonsten

Tidigare år har jag gjort i ordning olika burkar efter Campbells tomatsoppa som är designade av Andy, dessa burkar och två tavlor som vi har i matsalen kommer jag att plocka fram då jag ska prata om Andy Warhol. Tavlorna föreställer Greta Garbo.
dsc04556    ingrid-berman-with-hat-1983-by-andy-warhol

Jag har hittat en GOTD på Facebook i gruppen Grej Of The Day av Helena Edvardsson från GöteborgLedtråden till eleverna är ”Populär konstnär” gotd-andy-warhol Det finns även ett Youtubeklipp som visar delar av hans konst.

Vi kommer även att använda en app som heter The Warhol: D.I.Y. POP som kostar 7 kr. I den finns en videolektion om hur man gör screentryck i Andy Warhols stil.

Varje elev får ett litet faktablad att klistra in i sina böcker. manadens-konstnar-faktablad

Åk 4 och 5 kommer att få måla Andys katt Sam.

red-sam
Här kommer jag att leda dem steg för steg i hur vi skissar katten sen får de välja i vilken färg de vill målla sin Sam.

Åk 6 kommer att få  fotografera varandra och sen när vi skrivit ut bilderna kommer de att använda fönstret eller karbonpapper för att rita av sina konturer . Bilden med konturerna  kopierar vi sedan till fyra st. Där efter ska de färglägga med akvarellfärger i PopArt-stil. Dessa bilder komemr från 2013 då vi gjorde samma sak.

IMG_1920   IMG_1921  IMG_1922

Reklam utifrån samhällskunskap och bild.

I Tummen upp i bild finns ett uppslag där man kan arbeta med Reklambilder på sidan 71. Jag såg i dag ett videoklipp från Ur som Malin Jönsson delat på Facebook, det handlar om när reklamen görs av män i stället för av kvinnor. Budskapet blir verkligen skruvat och mycket tänkbart. Funderar på Om man visar videoklippet och samtalar om budskapet i videon, varför vi presenterar kvinnor och män så olika i reklamen, som en uppstart i ett arbete med reklam. I både bild och samhällskunskapen finns reklam, identitet och sexualitet med i de centarala innehållet.

For those smooth legs you always wanted

img_1310Förslag till frågor som jag kommer på så här tidigt en söndagsmorgon mesans jag fortfarande är Jetlegad…

  • Vilken känsla förmedlar videon?
  • Hade du fått samma känsla om det hade varit en ung tjej i reklamen som agerade på samma sätt? Varför/varför inte?
  • Vad tror du att de som gjort videon vill förmedela.

Att visa följande videoklipp om diskutera varför bilden av att vara tjej förändras över kan vara ett nästa steg.

Hur springer tjejer?

Mediasmart Har många bra lektionsupplägg som du kan använda för att arbeta mer med temat.

Kommentarmaterialet i samhällskunskap säger följande om reklam: Kunskapsområdet ”Information och kommunikation” behandlar inte bara källkritik,
utan tar i de högre årskurserna ett större grepp om mediefrågorna. Syftet är att be­
lysa mediernas sätt att fungera och deras roll i samhället. För årskurserna 4–6 anger  kursplanen därför att undervisningen ska behandla informationsspridning, reklam och  opinionsspridning i olika medier. Genom detta innehåll kan eleverna förstå skillnaderna
mellan olika sorters information. De kan också utveckla ett kritiskt och analytiskt  förhållningssätt till budskap i medierna.  En viktig aspekt i det här sammanhanget är genusperspektivet. Innehållet hur  sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur i årskurserna 4–6 låter  undervisningen belysa hur medierna kan bidra till att skapa och upprätthålla – men  också ifrågasätta och utmana – stereotypa skildringar av könsroller och sexualitet.

I kommentarmaterialet för bild skriver de följande om reklambilder: De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden
men kompletteras i årskurserna 4–6 med reklam- och nyhetsbilder, där analysprocessen
samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världs­
uppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder redan från årskurs 4.  I årskurserna 7–9 möter eleverna bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet,
etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progres­sionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrersom undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika  perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och maktförekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda  – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska gransk­ningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta  de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de  äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och  påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Picassos gittarr på lektionsbanken.

Picasso gitarr 

I uppgiften finns en utomordentlig möjlighet att låta eleverna utveckla sitt kreativa skapande och samtidigt lära sig om hur man kan återanvända material och bilder genom collage. Du får in konstnärer och konsthistoria på köpet. Försök gärna att samarbeta med musikläraren på skolan då de jobbar med gitarren som instrument.

Här kan du läsa det ursprungliga inlägget Picassos mandolin 2013

Tidigare äldre inlägg

Sidekicks på rIKTigt

Kring vår undervisning och elevernas lärande.

höjdarna0506

Välkommen till klass 5 och vår resa mot kunskap!

backaskolan04

Kunskap är coolt!

Ateljén

A history inside a classroom art

clubestet målarskola

clubestet är en målarskola i västra Göteborg

maljonIT

undervisning i IKT/engelska årskurs 8

backaskolan05

Smart is something you get - not something you are!

Bildoformsidan

På denna hemsida hittar du det mesta som har med bildämnet att göra.

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

ThereseLinnér

att leva är att lära - att lära är att leva

IKTsidan

Lust, motivation & lärande

Art med Artale

Sunnerbyskolans bildsal

Mitt öppna klassrum

flippad undervisning

Lärande Perspektiv

Åsa Anevik bloggar om utveckling, lärande, IKT och kreativitet

TwistedSifter

The Best of the visual Web, sifted, sorted and summarized