-
Akvarellpennor
Om man nu har köpte en liten Moleskine så ska den användas…
I kväll gjorde jag ett färgschema med alla mina akvarellpennor. Tänk vad enkelt det blir när man ska måla när man har sin färgkarta färdig 😉 Börjar känna mej som en “nörd” men en lycklig sådan… Tro att jag ska göra ett liknande med andra färger som jag har. Så hittills har jag i min lilla bok gjort följande:
Ser fram emot många, många roliga projekt i min lilla bok.
-
När orken inte räcker till 150%
Om man lever sitt liv och njuter till fulla drag så blir man rätt förvånad när kraften börjar tryta…
Jag har ju så rolig, gör saker jag gillar, älskar min familj, har underbara vänner och stortrivs med mitt arbete och mina kollegor. Dessutom får jag 30 år försent, äntligen läsa en utbildning som jag alltid har drömt om 🙂
Det är då som man helt plötsligt inte laddar batterierna som man ska, konstigt det borde vara precis tvärtom. Detta läsår arbetar jag 100% som klasslärare i en åk 5 och har samtidigt bildundervisningen i åk 3-5. Utöver detta läser jag på lärarlyftet i Malmö in bildlärarexamen 30 hp. De sista två läsåren innan dess har jag arbetat 100% och läst 12.5% på olika högskolekurser, så roligt…
Men det har oftare och oftare blivit så att jag glömmer saker jag borde göra. Så nu har doktorn bestämt att jag ska ladda mina batteri med att vara hemma och bara göra sådant som är roligt… Men jag har ju roligt när jag jobbar! Jag har även roligt när jag studerar!
Bilderna ovanför är lite av det roliga jag har provat denna veckan. Spackel i schabloner som stelnar och sen lekt med ALL-PORPOSE INK i olika färger samt Distress Stain. Vad det ska bli vet jag inte… Det är lite så mitt liv ser ut just nu.
Jag mår bra, är glad och tycker att jag har hur mycket ork som helst. Jobbar verkligen 😉 på att koppla av. Det är när jag går ut, träffar människor eller försöker att använda huvudet som det märks… Jag blir trött 🙁 i huvudet. Hur kul är det?
Men det ger mej samtidigt en möjlighet att njuta av att vara hemma, måla och se en massa filmer och serier. Här kommer ytterligare ett påbörjat projekt.
Av min syster fick jag en låda med Medicomp, nog kan man väl få användning av dem, eller hur? Jag limmade fast dem på ett akvarellpapper för att få en struktur på det. Som ni ser så är det lite rörigt, jag hade städat undan alla grejerna i helgen och nu skulle jag inte bre ut mej på köksbordet mera… Jag har färglagt pappret med rosa och orange akrylfärg Har både använt mej av kontokortet men även av pensel. Till sist har jag sprayat med Wild Plum spray, över en 24 år gammal Tupperwear alfabetsmall.
Alltså två halvfärdiga projekt precis som jag själv… Halvfärdig, men vid gott mod <3
-
Låt solen värma…
Köpte i veckan en ny liten Moleskineskissbok. Ja jag vet att det är lite onödig lyx men den lyxen unnar jag mej 🙂
Moleskine
Världskända Moleskine tillverkar några av marknadens absolut bästa anteckningsböcker. Detta italienska företag har reproducerat den klassiska modellen som använts av storheter som Van Gogh, Picasso och Hemingway. Utseendet är klassiskt och böckerna finns i flera utföranden och storlekar. Den vanligast förekommande är Moleskine Hardcover som är inbunden i hårdpärm och finns med linjerat, olinjerat och rutat papper. Andra populära versioner är mjukpärmsböckerna Moleskine Softcover samt Moleskine Sketchbook som har ett tjockare papper.
- Watercolour Notebook Pocket
- 9 x 14 cm
- 200-grams akvarellpapper
- 60 sidor med tjockt akvarellpapper med en pappersvikt på 200 gram/kvm. Syrafritt papper. Innehåller expanderbar innerficka. Hårdpärm med svart snodd runt om.
Nu gäller det att inte få mindervärdeskomplex när man vet vilka storheter som har använt sig av deras böcker… Har nu i kväll invigt den med ett lite försök till att dokumentera dagen. Satt en stund invirad i en filt ute i solen och vände mitt ansikte mot solen. Tänk så lätt det känns när solens strålar värmer ansiktet. Oro, stress och bekymmer känns så långt borta.
Gud låt din vår värma oss alla.
-
Vila…
Hur lätt är det att vila? Det är så mycket som “borde” göras…
Hur lätt är det att vila? När det är full pådrag innanför skallbenet?Hur lätt är det att vila? Jag vill så mycket…
Hur lätt är det att vila? Hela världen väntar ju på att upptäckas…
Fats det är klart, allt det där finns kanske kvar om några veckor… 🙂
Ett första utkast som kanske kan bli något bra längre fram.
-
Grattis Lisbeth
För några veckor sedan kom Lisbeth fram till mej i kyrkan och berättade hur mycket hon tyckte om mina “välsignelsetavlor” som hon kallade dem. Lisbeth beskrev hur tavlorna förde fram ett budskap om livet i de olika färgskiftningarna, ibland är det ljust och ibland är det mörkt. Trots de olika skiftningarna i livet finns välsignelsen över oss hela tiden. Jag blev så rörd av att mina enkla tavlor hade förmedlat något till henne. Någon söndag efter kom hennes man och frågar om han kan få beställa en “välsignelsetavla” till Lisbeth för hon fyller år den 12 mars, alltså i dag. Tavlan skulle vara i gröna färgnyanser. Denna tavlan ska sitta på en vägg hemma hos Lisbeth och Henry där alla deras gäster, familj och vänner ser den. Lisbeth drömde om att den ska få göra just det, sprida välsignelse över deras hem och de människor som vistas där. Lisbeth jag önskar dej all Guds välsignelse på din födelsedag och hoppas att tavlan blev som du önskat. Skiftningarna mellan det tunga och det lätta i livet. De ljusa färgerna för ert bröllop, barnen och barnbarnen och de mörkare för sådant som bara du och Henry känner. Jag är tacksam för det ni delade med er av detta till mej.
Var välsignad!
-
Ta det lugnt…
Klockan är halv sju på kvällen och det börjar bli lite mörkt.
Det är en underbar tid vi går till mötes där livet återvänder. Ibland glömmer man att stanna upp och njuta av det man har. Allt bara snurrar på ¡ ett allt snabbare tempo. Man talade i morse på tvn om vilken fantastisk människa Prinsessan Lilian var och det känns som om jag har missat henne.På samma sätt kändes det när man pratade om Anna Lind efter hennes död. Fantastiska kvinnor som gjort skillnad i många människors liv och som spridit livsglädje runt omkring sig. Det blir så lätt att vi tar varandra för givet och glömmer att stanna, titta sig omkring och uppskatta de människor som finns nära. Fast ännu viktigare är kanske att stanna upp och fundera över; vem är jag? Vad vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag förmedla till andra? Hur kan jag göra skillnad i andra människors liv så att man inte passerar varandra, missar allt det fantastiska som det innebär när man lär kanna en annan människa. Det finns inte tillräckligt med mörker i världen för att stänga ute de minsta lilla ljus.
Var välsignad!
