LGR22
- Anpassad grundskola, Arbetsblad, Åk 1, Åk 2, bild i skolan, bildlektion, Figurer och Former, Konstens grunder, Lektionstips, LGR22, Webbutiken
Konstens grunder NR 2 för åk 1-2.
Här kommer ett helt nytt upplägg för de yngre eleverna. Jag hoppas att det ska vara till hjälp för dej som pedagog när du ska introducera bildämnet och det centrala innehållet för eleverna. Du hittar materialet för Konstens grunder NR 2 här.Du får med enkla och tydliga instruktioner för hur du lägger upp lektionen kopplat till LGR22. Det finns även tips och idéer på hur du både undervisar teori, teknik och hur man hanterar material. Det finns även en bilduppgift som ska hjälpa eleverna att närma sig ord och begrepp i bildämnet.
Uppgiften passar bra att starta upp en ny termin och ett nytt ämne med eleverna.Du kan läsa mer om hur man introducerar bildämnet i åk 1-2 i detta blogginlägg.
Det finns även Konstens grunder NR 1 för åk 1-2, du hittar det här.
- Anpassad grundskola, Arbetsblad, Åk 1, Åk 2, bild i skolan, bildlektion, Konstens grunder, LGR22, Linjer, Webbutiken
Konstens grunder NR 1 för elever i åk 1-2
Här kommer ett helt nytt upplägg för de yngre eleverna. Jag hoppas att det ska vara till hjälp för dej som pedagog när du ska introducera bildämnet och det centrala innehållet för eleverna. Du hittar materialet här.Du får med enkla och tydliga instruktioner för hur du lägger upp lektionen kopplat till LGR22. Det finns även tips och idéer på hur du både undervisar teori, teknik och hur man hanterar material. Det finns även en bilduppgift som ska hjälpa eleverna att närma sig ord och begrepp i bildämnet.
Uppgiften passar bra att starta upp en ny termin och ett nytt ämne med eleverna.Du kan läsa mer om hur man introducerar bildämnet i åk 1-2 i detta blogginlägg.
-
Hur startar man upp bildämnet i åk 1-2?
Jag har genom åren fått frågan om jag inte har material eller om det kommer en Tummen upp för ÅK 1-3. Svaret är att Tummen upp för åk 1-3 har aldrig varit uppe från förlaget och material för åk 1-3 har funnits på bloggen under åk 3 samt i webbutiken, men inte så tydligt kanske. Så nu har jag tänkt till och fått inspiration till att göra lite tips och en del material även för de yngre åldrarna. Jag kommer under de närmaste veckorna att publicera nytt material för åk 1 – 2 eller åk 3, beroende vad man arbetat med innan, som tar upp grundstenarna i bildämnet. Jag kallar dessa grundstenar för Konstens grunder, vilket innebär: Linjer, Former och figurer, Färger, Rum och Perspektiv, Nyans och till sist Struktur.
Här kommer de centrala orden och begreppen i kursplanen för bildämnet i årskurs 1–3. Bilden är uppdelad i fyra huvudområden som sammanfattar syftet och det centrala innehållet:
- Berätta med bilder: Om berättande bilder, illustrationer och sagobilder samt tekniker som kollage och återanvändning av bilder.
- Skapa och prova: Om olika verktyg och tekniker som teckning, måleri, modellering och konstruktion, samt användningen av kameror och digitala verktyg.
- Hur en bild byggs: En genomgång av grundläggande bildelement som linjer, färg och form, samt hur man skapar för- och bakgrund.
- Se och analysera: Om att titta på och samtala om samtida och historiska bilder, konst, dokumentära bilder och normer inom visuell kultur.
Genom bildens centrum löper också förmågorna att kommunicera, undersöka och utveckla idéer.

Att kliva in i bildsalen med ett gäng sjuåringar för första gången är bland det roligaste som finns, men det kan också bli totalt kaos om man inte har en tydlig plan. De kommer direkt från förskoleklassens fria skapande och har ofta en enorm skaparglädje, men de saknar i regel helt rutiner för hur en bildsal fungerar.
Uppstarten i ettan handlar inte om att skapa mästerverk. Precis som svenskan inte handlar om att skriva romaner. Det handlar om att lägga grunden för att de överhuvudtaget ska kunna arbeta i en bildsal de kommande nio åren.
Här är hur jag skulle starta upp bildämnet i årskurs 1, vad som är absolut viktigast att träna på. Innan vi ens pratar om linjer eller färgcirklar är det fyra helt krassa, praktiska saker vi måste nöta:
De fyra viktigaste sakerna att träna i början:- Verktygsvård och materialkunskap
Sjuåringar vet oftast inte hur man håller i en pensel utan att krossa den i botten på vattenglaset, eller att limstift torkar om man inte hör det där lilla ”klicket” när locket åker på. Vi tränar handgripligen på hur man tvättar en pensel (dra den mjukt i handen under ljummet vatten tills löddret är vitt) och hur mycket lim som faktiskt behövs. - Klassrummets logistik och rutiner
Var hämtar man papper? Hur bär man en blöt målning utan att droppa på kompisen? Var lägger vi bilderna på tork? Om de här rutinerna sitter sparar du hundratals timmar av städtid under läsåret. - Frånkoppling av prestationsångest
Många barn låser sig direkt om det inte blir ”perfekt” eller om de råkar rita fel. Vi måste träna dem i att ett papper har två sidor, att ett misstag ofta kan bli början på något nytt, och att i bildsalen jämför vi oss bara med oss själva, ingen annan.
Här får du två regler som du kan få låna av mej: Man får inte säga följande:- Jag kan inte
- Det blir fullt
När vi är i estetsalen är vi där för att lära oss, det man inte lärt sig än kan vara svårt men vi övar och övar och övar. En bild blir inte ful den blir bara annorlunda. Alltså försöker jag att få eleverna att hitta till lyckan i att skapa, glädjen och stoltheten över att lyckas. När eleverna får en möjlighet att träna sin förmåga att skapa bilder med hantverksmässiga tekniker och verktyg och med olika material, samt att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, då har jag upplevt att deras tilltro till sitt eget skapande växer och med det deras självförtroende.
4. Ord och begrepp
När eleverna i åk 1 för första gången har bild, börja med att använda bildspråket, precis som so-ämnena har sina ord och begrepp och matten
sina, har vi i bildsalen våra.Jag är av den uppfattningen att vi behöver undervisa våra elever i bildämnet precis som i alla andra ämnen.
För att förklarar hur jag tänker lånar jag Anna-Stina Purks ord som finns i boken ”Alla kan lära sig Teckna och Måla Du också!”
”Alltför många människor går omkring med föreställningen att de inte kan teckna och måla för att de inte har anlag. Hur många gånger har jag inte hörts säga: Mig kan du inte lära. Jag kan inte ens rita ett streck: Det är vanligt med både unga och vuxna som är oförmögna att uttrycka sig i bild, detta på grund av bristande kunskaper. Vi tillåter inte att våra barn är analfabeter i de övriga språken utan försöker träna upp dessa efter barnens förmåga. Men i bildspråket hänvisar vi ofta till att de inte har anlag eller talang. Jämför det absurda i att en elev skulle gå tyst i hela grundskolan och man skulle ryka på axlarna och säga att eleven helt enkelt inte har anlag för talandets konst. Vi skulle inte acceptera att en elev skriver som en sjuåring för att den saknar författartalang. En annan vanlig synpunkt är att man inte ska lägga sig i barnets bildskapande och på det sätt påverka barnets bildutveckling på ett negativt sätt. Man skulle däremot inte acceptera att barnet skriver 2+5=8 för att störa dess matematiska utveckling. Barnen behöver bla ett talspråk, ett skriftspråk sant ett bildspråk för att kunna
uttrycka sig. Cirka tio procent av barnen hittar själv bildspråket och dessa, säger vi, har anlag för att bli konstnärer. Vi ger därmed inte de andra nittio procenten tillgång till bildspråket för att de ska kunna uttrycka sig i bild och tillsammans med ordet använda bilden som språk. Ungefär tio till tjugo procent av barnen kan läsa och skriva när de börjar skolan. Vi säger inte att de har anlag för att bli
författare och struntar i att lära de andra därför att de förmodligen inte har anlag, eller hur?
I andra ämnen än bild är det självklart att stötta eleven och visa olika metoder och sätt att utvecklas. Man ser det också som naturligt att läraren ska ha förkunskaper och metoder att lära ut. Istället för anlag eller talang bör vi tala om teknik, mognad och inlärning, precis som vi gör när det gäller andra inlärningsområden. Då lämnar vi inte eleven åt dess öde, vare sig med eller utan talang.”
Anna-Stina Purk som författaren heter till boken ”Alla kan lära sig Teckna och Måla Du också!” - Akvarell, Arbetsblad, Åk 3, åk 4, åk 5, åk 6, åk 7-9, bild i skolan, bildlektion, Lektionstips, LGR22, Material, Planering, Teknik och material
När terminen börjar närma sig sitt slut – en uppgift, flera tekniker
REPOST 2025
De sista veckorna på terminen går fort. Det är halva veckor, friluftsdagar, skolresor och en massa annat som ska hinnas med. Hur hittar man uppgifter där eleverna kan arbeta självständigt och ändå träna på allt det där i bildämnet som precis som multiplikationstabellen kan behövas ”nötas” in? Uppgifter som eleverna kan ta fram när de är klarar med annat och det inte är lönt att starta nya stora projekt i slutet på terminen.Jag har funderat på hur man kan göra det på ett enkelt sätt. Ibland behöver man låta eleverna träna på tekniker och färgläggning. Efter lite klurande så har jag tagit fram fyra arbetsblad + en lathund som hjälper dem med begrepp de inte är säkra på.
Det är två arbetsblad med 9 rutor. I det ena finns det 9 päron som ska färgläggas på lika många olika sätt. Ett arbetsblad med nio tomma rutor där eleven ritar sin egen figur som ska färgläggas på dessa sätt:
- primä

- sekundär
- varma
- kalla
- komplement
- tertiär
- analoga
- monokrom
- svartvitt
De andra två arbetsbladen innehåller 12 rutor där de ska använda sig av:
- gråskala
- färgpennor
- oljepastell
- torrpastell
- akvarell
- mosaik
- pointillism
- doodle
- collage
- abstrakt linjeteckning
- egen ide
Så här kan du arbeta med “Ett motiv – flera tekniker”:
- Kopierat upp arbetsbladen i A3 så att det finns lite mer plats för eleverna att använda tilluppdragen.
- Det finns två olika arbetsblad till de två uppdragen.
- En enklare med förtryckta motiv, en medtomma rutor så eleven själv får skissa upp sina motiv.
- Eleverna behöver känna till de olika begreppen innan de börjar. Om inte,
så ger du dem lathunden som visar med enkla bilder hur man ska göra.
- primä
- Affischer, Arbetsblad, Åk 1, Åk 2, Åk 3, åk 4, åk 5, åk 6, bildlektion, Blandat, Lektionstips, LGR22, Material, Planering, skolan
Vilka förhållningsregler har ni runt material och verktyg i er bildsal?
Läsåret börjar lida mot sitt slut och det är bara några veckor kvar innan sommarlovet. Med någon form av automatik så började min hjärna att fundera och jobba med hösten. Ja, jag vet det är långt dit, men… Det är nu min hjärna är på G och då gäller det att hänga med.För några år sedan samtalade jag med andra bildlärare i en grupp här på Facebook om hur vi får ordning och reda i våra bildsalar. Detta är vad alla personal skulle behöva samtala om på våra fortbildningsdagar. Nä… inte hur jag får ordning och reda i min bildsal utan hur får vi LUGN och RO i våra klassrum. För mej är det samma sak, lugn och ro och ordning och reda.
Det handlar om att vi är är rädda om varandra, vår miljö och det material och verktyg som vi har att tillgå.
Hur startar du upp ditt läsår i bildsalen?
Kör du igång direkt med uppgifter eller avsätter du tid till att gå igenom hur man handskas med material, verktyg och annat att som ska hanteras i din sal?
Vilka förhållningsregler tycker du är viktiga?Vilka regler för hur man sköter allt från penslar till städning gäller hos dej?
Här är fem konkreta tips för att få flyt i undervisningen:
- Använd materialstationer. Låt inte allt material ligga framme i en enda röra. Organisera materialet i tydliga ”öar” eller vagnar. Om eleverna vet exakt var penslar, vattenburkar och färger finns – och var de ska tillbaka – sparar du massor av tid vid varje lektionsstart och avslut.
- Skapa en rutin för städningen. Avsätt alltid de sista tio minuterna av lektionen till gemensam städning. Gör det till en del av lektionen, inte något som sker i stress. Att ha en visuell checklista på väggen som visar hur ett städat bord ser ut hjälper eleverna att ta ansvar.
- Tydliga etiketter på allt. Använd bilder och färgkoder på lådor och hyllor. Det minskar antalet frågor om var saker finns (”Var lägger vi pappersrester?”, ”Vart ska leran?”) och gör att eleverna snabbt blir självständiga. Det avlastar dig enormt mycket.
- Tänk igenom ”flödet”. Se till att eleverna rör sig logiskt i rummet. De ska inte behöva springa kors och tvärs för att hämta vatten eller lämna in sina alster. Planera lektionspasset så att köbildning minimeras – till exempel genom att låta hälften av klassen börja med att hämta material medan den andra hälften lyssnar på instruktioner.
- Ha en ”parkeringsplats” för påbörjade arbeten. Det blir alltid kaos om elever inte vet var de ska göra av sina halvfärdiga bilder. Se till att det finns tydliga torkhyllor eller mappar där arbeten kan ligga säkert mellan lektionerna. Det minskar stressen för både dig och eleven när nästa pass börjar.
Lycka till! Det tar tid att sätta ett system som känns bra i magen, men när det väl sitter kommer du att märka hur mycket mer energi du kan lägga på själva konsten.
- Arbetsblad, Åk 3, åk 4, åk 5, åk 6, Bedömning, bild i skolan, bildlektion, Färglära, Figurer och Former, Konstens grunder, Lektionstips, LGR22, Linjer, Nyanser, Perspektiv och Rum, skolan, Struktur, Textur, Webbutiken
Utvärdera elevernas kunskaper i en bild…
Vad gör du de sista veckorna på bildlektionerna?
- försöker hinna klart med alla uppgifter som eleverna inte är klarar med?
- Lägger några lektioner på städning av material, verktyg och lokal?
- Utvärderar årets lektioner och dig som lärare?

- Slänger in någon bilduppgift som löser tiden
- Ser en film, eller?
Här får du en möjlighet att låta dina elever visa vad de har lärt sig om Konstens grunder, alla de sex olika delarna. För att bygga olika bilder behöver eleverna vara förtrogna med de olika byggstenarna, element i bildskapandet:
- linjer
- figurer och former
- färger
- perspektiv och rum
- nyans
- struktur/textur
-
Sveriges nationaldag
Nu är det inte lång tid kvar till sommaren och Sveriges nationaldag den 6 juni. Vi firar Sveriges nationaldag sedan 1893 som ett minne av att Gustav Vasas valdes till kung 1523 och 1809 års regeringsform. Under en period kallades dagen Svenska flaggans dag. Men sedan 1983 är den officiellt Sveriges nationaldag. 2005 blev nationaldagen officiell helgdag och röd dag.Sveriges flaggas historia går tillbaka till mitten av 1500-talet. Modellen hämtades säkerligen från Danmark, som sedan länge haft den röda och vita korsflaggan Dannebrogen som symbol. Färgerna kommer från riksvapnets tre gyllene kronor i blått fält liksom från korset som kvadrerar (fyrdelar) stora riksvapnet i fyra blåa fält.
Här kommer två olika men ändå lika bilduppgifter inför denna dagen. Sveriges flagga som steg för steguppgift.
Du hittar materialet i webbutiken. - Affischer, Anpassad grundskola, Arbetsblad, Åk 1, Åk 2, Åk 3, åk 4, åk 5, åk 6, bild i skolan, bildlektion, John Bauer, Konstens grunder, Lektionstips, LGR22, Månadens konstnär, skolan, Svenska, Webbutiken
Månadens konstnär – John Bauer
Ibland kan konstnärer som vi sett eller arbetat med i många år lura oss på hemligheter vi inte ser!
Här hittar du spännande fakta om Johns liv och död och om den konst han blev känd för men som han inte ville måla.- John – konstnären som ibland förvandlades till ett troll
John var inte bara bra på att måla troll, han kände sig ibland som ett själv! När han var ensam uppe i de vilda fjällen i Lappland kunde han stå på ett stort klippblock och skrika ut sånger till naturen. Han skrev i ett brev till sin fru Ester: ”Ömsom är jag John Bauer, ömsom är jag troll”. Han tyckte att skogen var magisk och att den var befolkad av varelser som fanns där långt innan vi människor kom dit.
- Den hemliga bilden i bilden
John Bauer var en mästare på att lura ögat. Om du tittar på hans tavla som heter ”Rottrollen” och kisar riktigt ordentligt, så ser hela högen med troll plötsligt ut som ett enda jättestort ansikte i en luva! Det är som en optisk villa gömd mitt i skogen. Det visar hur John tänkte att naturen och trollen hörde ihop – en stubbe eller en rot kunde när som helst vakna till liv och bli ett troll.
- Tuvstarrs dyra spegling: Johns mest kända bild är den på prinsessan Tuvstarr som tittar ner i en mörk skogstjärn. Den bilden är så poppis att den såldes för över 6,7 miljoner kronor år 2023! Det är ganska mycket pengar för en liten bild på en prinsessa som tappat bort sitt hjärta.
- Den spännande (och lite kusliga) bärgningen

När båten Per Brahe som John och hans familj reste med sjönk i Vättern, blev det en enorm nyhet. Men det märkligaste var vad som hände när båten skulle bärgas flera år senare. Det blev som en folkfest i hamnen! Över 20 000 personer kom dit, det såldes kaffe, godis och souvenirer, och folk tältade i klippskrevor för att inte missa när båten (och Johns minne) lyftes upp ur djupet. Det kallades för ”Det stora folknöjet”, trots att det egentligen var en ganska sorglig händelse.
- John – konstnären som ibland förvandlades till ett troll
- åk 4, åk 5, Bedömning, bild i skolan, Grovplanering, LGR22, Planering, skolan, Tummen upp i bild åk 4-6, Webbutiken
Tummen upp! Din genväg till trygg bedömning.
Här ser du en snabbgenomgång av boken.

Du hittar boken här. Den finns även på Liber.se - Anpassad grundskola, Arbetsblad, Åk 1, Åk 2, Åk 3, åk 4, åk 5, åk 6, bildlektion, Digitalabilder, Julian Opie, Lektionstips, LGR22, Självporträtt, SketchBook, skolan, Webbutiken
Självporträttspaketet
Att jobba med självporträtt är lite som att ge eleverna en spegel, där de får bestämma helt själva vad som ska synas. Det är ett tacksamt sätten att få eleverna att förstå att bilder inte bara är ”fint pynt”, utan ett språk för att berätta vem man är och hur man ser på världen.
Några tankar om varför vi håller på med självporträtt i så många årskurser kommer här.- Identitet på allvar. För de yngre eleverna handlar det mycket om att upptäcka sig själva, medan de äldre i åk 4–6 kan börja fundera på hur de vill framstå och hur de påverkas av grupptillhörighet och normer. Det blir ett naturligt sätt att prata om identitet utan att det känns krystat.
- Teknikträning utan press. Man har alltid en modell nära till hands! Det är ett perfekt tillfälle att öva på hur man bygger upp ett ansikte med linjer och färg, eller hur man skapar rumslighet och djup i en bild.
- Mod att uttrycka sig. Genom att skapa egna bilder av sig själva utvecklar eleverna sin kreativitet och förmåga att kommunicera visuellt. De lär sig att ta egna initiativ och testa olika lösningar för att få fram precis rätt känsla i sitt porträtt.
- Förståelse för bilders makt. När eleverna själva får prova på att framställa och presentera en bild av sig själva, förstår de också bättre hur andra bilder i samhället – som reklam eller sociala medier – är konstruerade för att sända ut vissa budskap.
Det blir helt enkelt ett lekfullt sätt att gå från att bara ”titta” till att faktiskt ”se” och tolka både sig själv och sin omvärld.
Här hittar du 6 olika självporträttsuppgifter som passar olika åldrar i grundskolan.Det finns enkla arbetsblad som beskriver hur du ritar ansikten, ögon, näsa, mun och hår. Det är digitala självporträtt, tecknade, kollage mm.
Allt om mej och mitt självporträtt.
Digitalt självporträtt med halva ansiktet tecknat.
Självporträtt i Julian Opies stil.
Självporträtt med popkonst
Självporträtt i Chuck CloseSjälvporträtt i Chuck Close stil, 2