-
God jul
-
Det kom ett packet – specialpedagogik för bilden?
För någon månad sen fick jag ett packet på posten från http://www.ekokul.se/ Det innehöll en påse kritor.
Fina ekologiska färgkritor från 3 års ålder. Crayon Rocks ™ tillverkas i Amerika från naturlig soja vax, med hjälp av sojabönor och naturliga mineralfäger. De är giftfria och uppfyller CPSIA föreskrifter. Funderade mycket på hur jag skulle kunna använda dem i min bildundervisning. Att testa en påse med 16 kritor är inte så lätt när det oftast är 16-20 elever i bildsalen. Jag undervisar i åk 3-6 och funderade på om de var för barnsliga. Påsen har leggat här hemma och väntat på att bli testade. Denna helgen är jag farmor på heltid 🙂 eller nästan i alla fall. Just nu ligger 1½åringen ute i vagnen och sover och 3½ åringen ligger och vilar med iPaden. Tidigare i dag lätt jag barnbarnen testa kritorna.
Det som fascinerade mej var hur A fattade kritan i perfekt penngrepp direkt. Kritan är utformad så att det blir naturligt att hålla den på detta viset.
Det fick mej att fundera på specialpedagogikens roll i bildsalen… Hur ofta skriver vi åtgärdsprogram i bild för att eleverna inte når målen? Eller är det så att de estetiska ämnena inte är så viktiga?
Här har vi en chans att träna elever med felaktiga penngrepp. Elever som har svårt med koncentrationen för att pennan aldrig gör det som eleven vill att den ska göra. Det går inte att hålla kritan fel…En sak som jag däremot är tveksam till är följande. Påsen innehåller 16 kritor som lika gärna skulle kunna vara 16 godisbitar. De är farliga för små barn om man tänker på kvävningsrisken. Dessutom inbjuder de till att stoppas i munnen. När Z som är 1,5 år fick rita, fungerade penngreppet lika bra men… de är alldeles för små. Z ville hela tiden stoppa dem i munnen.
Fortfarande vill jag påstå att de skulle vara bra för specialpedagogik och när jag googlade på deras namn så kunde jag läsa följande:
“Crayon Rocks utvecklades av Barbara Lee, en speciallärare som arbetat med skolbarn barn i 23 år. Hon uppfann Crayon Rocks efter att inspireras av arbetsterapeut Jan Olsen. Hon lärde sig hur viktigt det var för ett barn att utveckla penngreppet tidigt. Hur hjälper Crayon Rocks barnen?
Ett barns första skrivverktyg är oftast en krita, därför bör kritan uppmuntrar honom eller henne att använda tummen, första och andra fingrarna i ett stadigt grepp. Detta är vad som gör Crayon Rocks till ett verktyg för finmotorisk utveckling. På grund av sin form, de tillåter inte barnen att greppa dem i en knuten näve som hindrar finmotorikens utveckling och är även svåra att bryta.
Barn med cerebral pares, autism, försenad utveckling och olika former av inlärningssvårigheter har testat Crayon Rocks i klassrummet.”
Det där med att nå målen i bild, specialpedagogik, åtgärdsprogram osv är något jag måste fundera vidare på…
-
Fokus på lite andra saker 3 månader framåt…
Den 16 september blev jag kontaktad av ett läromedelsföretag. De undrade om jag skulle vara intresserade av att skriva ett bedömningsstöd i ämnet BILD åk 4-6. Väldigt spännande och väldigt skrämmande. Under höstlovet skrev jag en Synopsis och skickade in. Därefter har jag varit i Stockholm och gått igenom “lite” om hur man gör när man skriver osv.
I tisdags var det redaktionsmöte, där det fattades ett utgivningsbeslut. Så… NU KÖR VI!
Detta innebär att jag under tiden framöver inte kommer få så mycket tid till att lägga upp planeringar och liknande här på bloggen. Det kommer dock att fortsättningsvis komma inlägg med bilder på vad vi gör i vår Estetsal.
-
Rita Jul-bilder steg för steg
I dag på bildlektionerna i åk 6 har jag lett dem steg för steg igenom ritandet. Vi började med att dela in ett A4 papper i 16 rutor. Eleverna fick mäta med linjal och försiktigt skissa upp rutmönstret. Dessa rutor skulle fungera som hjälplinjer. Varje steg ritar jag först på tavlan så att eleverna sen på sitt papper får rita samma sak. Det roliga med uppgiften är att eleverna får inte veta vad det är de ritar. Sakta men säkert byggs bilden upp och eleverna har många gissningar innan de är säkra på vad de ritat.
Första gruppen fick rita en julpingvin.
http://artprojectsforkids.org/2013/12/how-to-draw-penguin.html
Den andre gruppen fick göra ett tomteansikte.
-
Julträd och färglära
I dag på bildlektionen har vi repeterat FÄRGCIRKELN.
- primärfärger
- sekundärfärger
- varma färger
- kalla färger
- komplementfärger
- neutrala färger
Vi lärde oss även något nytt ANALOGA färger. Analoga färger är de tre färger som sitter jämte varandra i färgcirkeln.
På dagens lektion skissade vi tre träd med olika dekorationer på ett akvarellpapper. Vi pratade även om papprets struktur, dess seghet och trädfiber som gör pappret lämpligt för att användas när man målar med bla akvarellfärg.
Träden skulle målas med analoga färger och dekorationerna med komplementfärgerna till de analoga. Komplementfärgerna är de som sitter mittemot varandra på färgcirkeln
Vi började med att skissa svagt hur julträden skulle se ut. Därefter fyllde vi i konturerna med svart vattenfast tusch.
Färgen vi har målat med är en vattenbaserad metallicfärg http://www.cchobby.se/a-color-metallic-sortiment-15×500-ml.aspx den kommer från Creativ Company.
En tjock underbar färg att måla med, går även att tunna ut med lite vatten. Vi använde färgflaskorna när vi pratade om färgcirkeln då eleverna fick ställa dem rätt och plocka bort de neutrala färgerna.
Eleverna gillade vattnet som blev när vi tvättade penslarna 🙂 det var pärlemoglimmer som simmade runt i våra burkar.
Det enda vi saknade var en riktigt röd färg. När vi pratade primärfärger och sekundärfärger så saknades den.
Här kommer lite bilder från lektionen.
-
VFU-studentens lektion i åk 3, måla till berättande text.
“Vad: Eleverna ska måla till en berättande text.
Hur: Jag börjar med att berätta vad de ska få göra och varför. Jag har förberett med akvarellpapper och akvarell färg vid varje bord. De får gå fram till mig en och en och dra en lapp där det står en berättande mening. Sedan ska de gå och sätta sig och börja skissa med blyerts löst och sedan måla med akvarell. De ska måla en bild som de ser när de läser texten. De får inte visa någon annan texten. När de har målat färdigt, ska jag lägga fram bilderna och texterna sedan ska de para ihop texten med rätt bild.
Varför: Eleverna ska få utveckla sin förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. De ska även utveckla förmågan att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskrivs det i centralt innehåll för årskurs 1-3 att de ska utveckla kunskaper i bildframställning av berättande bilder till exempel sagobilder. I Redskap för bildframställning beskrivs hur eleverna ska få kunskaper om olika element som bygger upp en bild, exempel linjer och färger samt hur plana material som papper användas i olika bildarbeten.”
berättande text till årkurs 3 Här finner ni meningarna som eleverna fick.
Fjorton elever målade bilder, 4 flickor och tio pojkar. 9 SVA-elever varav 3 är nyanlända under de sista 15 månaderna. Titta noga på texterna och studera bilderna! Detta är nog de härligaste jag sett på mycket länge 🙂
Det var så intressant när Jennifer läste upp de små lapparna och en elev i taget fick lägga ut den på bilden som det trodde var den rätta. En kanon lektion.
Tack Jennifer, dina tre veckor är snart slut. Välkommen tillbaka!
-
VFU-studenten planerar
Under veckorna v.48-49 har jag haft förmånen att ha en VFU-student på bilden. I dag har hon haft hand om lektionerna i åk 6 och även planerat för dessa. Jag har bett att få lägga upp hennes planering här på bloggen.
“Didaktisk planering för årskurs 6 collage
Vad: Eleverna ska få skapa ett bildcollage med julmotiv i grupper.
Hur: Jag har gjort ett färdigt collage som jag visar efter att jag har berättat för eleverna vad de ska göra. Jag berättar även varför de ska göra det. Eleverna får jobba i grupper som de sitter vid borden. Jag har tagit fram A3 papper och tidningar på varje bord innan de har börjat lektionen.
Eleverna får diskutera med varandra om vad de vill ha för motiv på collaget. Sedan börjar de skissa motivet på pappret, medan en elev skissar drar de andra ut sidor i tidningar med färger de ska använda, här är det viktigt att eleverna pratar med varandra så de vet vad alla har för uppgift, och vem som ska leta efter vilken färg. De ska klippa ut bitar så att de passar de motivet och skissen de har gjort. Sedan ska de limma fast bitarna på pappret.
Varför: Eleverna ska utveckla sin förmåga att skapa bilder med hjälp av olika tekniker, material och verktyg.
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 redogörs för att eleverna ska ges möjligheter till djupare kunskap om hur bilder framställs med att återanvända bilder i sitt eget bildskapande till exempel i collage. Under rubriken Redskap för bildframställning beskrivs hur eleverna ska få kunskaper om olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder exempel linjer och färger, samt hur dessa kan användas i bildskapande arbete.”
Här kommer eleverna påbörjade bildcollage.
-
Bild och geografi – Kartor beskriver världen
LGR 11
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
- göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker,
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4–6
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt:
- Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
http://weirdsciencekids.com/GlobeCutoutModel.html
Denna bild visar hur vår jord ser ut om vi vecklar ut en jordglob, inte helt lik kartorna vi tittar på. För att alla elever skulle få möjlighet att praktiskt arbete med en egen ”glob” har vi letat tennisbollar. Vill passa på att tacka Värnamo Tennisklubb som levererade en hel kasse full med bättre begagnade bollar till oss. Vi är 51 elever… http://sv.dahnielson.com/2009/03/kartor/
För att kunna arbeta med vårt projekt behövdes det lite lim, saxar, bollar, utskrifter och snören.
“Skillnaden mellan kartprojektioner beror främst på syftet med kartan. För oavsett vilken form av projektion man väljer måste man alltid göra avkall på något: må det så vara riktigheten hos vinklar, längder eller ytor. Den enda fullt riktiga representationen av jordytan är den som saknar projektion: jordgloben. Naturligtvis är jordglober inte alltid särskilt praktiska att ha med sig, varför vi trots allt måste använda plana kartor och projektioner. “http://sv.dahnielson.com/2009/03/kartor/
-
Åk 5 börja bli klara med sina Réne Mageritte
