I dag har vi tillbringat några timmar på ett ställe som heter LX Factory. Det var verkligen en energieftermiddag då jag kunde gå runt och titta på all den street art som fanns på väggar och murar. En hel del av bilderna kommer att fungera bra för bildanalys och andra som inspiration. Åker du någon gång till Portugal och Lissabon missa inte:
”LX FACTORY – ETT MEKKA UNDER BRON
De gamla textilfabrikerna från mitten av 1800-talet har blivit en perfekt ställe för kreatörer, gallerier, konceptfabriker och trendiga restauranger.
Man renoverade gamla fabrikern och mycket av det industriella arvet har bevarats. Väggarna är täckta med konst och graffiti, ofta från välkända konstnärer. – Vi bjuder in konstnärer att samarbeta med oss, och andra kontaktar oss, säger Miguel Peres, och pekar på ett verk av Lissabon-konstnären, Artur Bordalo, även känd som Bordalo II, som vill öka vår förståelse för hur naturen påverkas av vår ökade konsumtion med sitt jättelika 3-dimensionella bi, skapat av kasserade föremål.”
Detta är en bok som säger saker jag sagt förut… Hm… visst är det så att när någon säger saker vi tidigare tänkt så tycker vi att det är extra bra, eller hur? 😉
När man håller på med sina händer, får min hjärnan små infall, den gör lite djupdykningar inom olika ämnen. I detta fall funderade jag på vad du och jag bygger vår grund på, vad har vi grundat med som står emot livets behandling av oss? Resultatet blev två små tavlor med tröstens budskap. Jag har använt 
”Därför säger jag er: Bekymra er inte för ert liv, vad ni ska äta eller dricka, eller för er kropp, vad ni ska klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna?” Matt 6:25
”Om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria.” Joh 8:36
Därefter satt jag och de andra i personalen med ett barn i taget. Vi pratade om hur ansiktet ser ut. vad de olika delarna sitter, vilka former, hur bred är halsen, vilka färger osv. De fick skissa upp sin ansiktsform, vi tittade i spegeln, pekade på saker de som de kunde ändra på osv. Vi blandade akrylfärger tillsammans och sen fick de måla. Hela tiden satt vi jämte och gav tips och råd. En till en får en annan innebörd. 🙂 Mitt eget unga ansikte kommer här.
Nu ska jag visa ett antal självporträtt som är målade av barn som är födda 1986-1987 de är 9-10 år när de målar. Först en bild i akvarell utan spegel eller hjälp och stöd och sedan en akrylmålning där vi sitter med och pratar och ger råd och stöd.
När vi sedan tittade i spegeln kom denna tjej fram ❤
Visst skulle det vara roligt att få möjlighet att sitta ner en till en och göra samma sak med mina elever i skolan även om jag skulle förändra en del av mitt förhållningssätt med den erfarenhet och kunskap jag har skaffat mej genom åren.
Eftersom jag har lite dagar över hemma så finns det tid till att testa material, verktyg och tekniker. Har med intresse följt och deltagit i diskussioner olika grupper på facebook om bildlärare och bildlärarutbildningen. En del menar att vi ska vara färdiga konstnärer INANN vi kommer in på utbildningen för att sedan lära oss ännu mer om material, verktyg och tekniker. I mitt tänkande skulle detta innebära att en läkarstudent behärskar kroppens anatomi innan den börjar studera till läkare. Att han/hon även är kunnig om de flesta sjukdomar, diagnoser och vilka mediciner som passar innan de börja sin långa utbildning.
