Att arbeta med ”Konstens grunder” hösten 2017

Under hösten kommer jag att starta upp arbetet med ”Konstens grunder” med åk 4 som jag har gjort varje år sedan våren 2014. Varje gång lägger jag till och tar bort saker i min undervisning, medans vissa saker alltid är kvar. Vi kommer att börja med att gå igenom de olika delarna som du kan läsa om här nedanför. Jag har gjort en Flippbok som vi kommer att arbeta med under alla 6 delarna. Här ser du hur den ser ut innan den är utklippt och i hopklistrad. Den kommer att ingå i mitt nya arbetsbladspaket om LINJER som kommer till försäljning i början av augusti.

Ett utdrag från Tummen upp i bild ett bedömningstöd

Tänk på
Det är du som lärare som väljer vilka tekniker dina elever ska få färdigheter i. ”Listan över tekniker som är möjliga att använda i bildundervisningen kan göras mycket lång. Kursplanen anger teckning, måleri, modellering och konstruktion som centralt innehåll i årskurserna 1–3 och teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete i årskurserna 4–6. Genomgående för många metoder och tekniker är att de kan förekomma i alla årskurser. Progressionen ligger framför allt i att de äldre eleverna använder metoder och tekniker på ett allt
mer avancerat sätt.” (ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

  • LINJER: Linjer används för att visa konturer på bilder samt för former och ytor. De
    används även till att visa fart i en bild.
  • FIGURER OCH FORMER: Figurer är tvådimensionella och former är tredimensionella. Organiska former kommer från saker som finns i naturen.
  • FÄRGER: Det finns tre grundfärger: blå, röd och gul. Av de tre färgerna kan man sedan blanda alla andra färger. Svart, brun, grå och vit är neutrala färger.
  • RUM: Det utrymme som finns i bilden, runt omkring och mellan saker, framför, bakom och mittemellan. Vi kan även tala om perspektivet i en bild.
  • NYANSER: För att lägga till ljus och skugga i en bild använder man en ljusare eller en mörkare nyans av färgen.
  • STRUKTUR: Struktur kan vara på riktigt eller bara vara ett intryck. Ytan på föremål känns och ser olika ut.

Kathy Barbro som är Art Teacher från USA har gjort en affisch som jag tycker beskriver ”Konstens Grunder” på ett enkelt sätt. Ett sätt som jag tror förklarar det tydligare för eleverna än vad jag lyckats med tidigare. Tanken är att vi visar en bild flera gånger med liknande former och färger men med de olika ”elementen”så eleverna tydligare förstår vad vi pratar om. ”Element är alla delar som tillsammans bygger en bild. Det kan vara ytor, linjer, färger, tecken och former. Bildelement har stor betydelse för det man vill berätta och gestalta när man framställer en bild. I arbetet med att bygga upp en bild kan bildelement hanteras på flera olika sätt, samtidigt eller var för sig.”
(ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

Nu har jag gjort en egen affisch på svenska som du gärna får låna men glöm inte var den kommer ifrån. Den är väldig enkel…

”I årskurserna 1–3 anger kursplanen att eleverna ska möta olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för- och bakgrund. Det handlar om centrala element när man till exempel bygger upp enkla, tvådimensionella bilder. I årskurserna 4–6 utökas innehållet till olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder.(ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild, Skolverket 2011).

Här kommer en av de bästa animationer som förklarar Konstens grunder på ett enkelt sätt för eleverna.

Centralt innehåll   LGR11:
Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

Redskap för bildframställning
Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

Bildanalys
Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
I arbetet kan eleven använda några olika tekniker,verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck.
Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder

Bildanalys

Här kommer ett bra tips på ”Bildanalys” Det är fem olika konstverk som beskrivs och sedan kommer tips på frågor att ställa. Sidan är på engelska men är lätt att översätta. Fem konstverk att analysera.

Samtidskonst – OpenART Örebro 2017

I dag har jag haft förmånen att vara i Örebro under OpenArts invigning. Jag och min man har gått runt och tittat, funderat och lyssnat på andra människors tankar och åsikter om samtidskonst.      
OpenArt 2017 vill skapa en tanketriangel av de tre världsdelar som är inblandade: Asien, Europa, Latinamerika. En triangel av kulturer tillsammans i Örebro, i norra Europa, i världen. OpenArt är Sveriges största biennal för samtidskonst i det offentliga rummet och hålls för sjätte gången. 2017 har man fokuserat på Japan och Colombia. Det finns mer än hundra verk av sextio konstnärer i Örebros stadskärna.

Hur kan jag då använda det jag har sett i dag? Kan de ge någon efterklang i estetsalen till hösten? Tyvärr har vi 30 mil till Örebro så att tänka sig att ta med eleverna ut på ”stan” och titta på konsten är otänkbart. Till alla er som bor i Örebro kan jag bara säga GRATTIS. Era första veckor i skolan är lätt planerade.
Själv tänker jag visa mina bilder, berätta om konstnärerna, vidare tänker jag att vi har konstsamtal om vad eleverna tycker om innehåll, syfte och funktion i de olika installationerna, bilderna och skulpturer.  Därefter ska vi prata om vad konstnärernas tanke med de olika verken är. Det vore roligt att få med sig eleverna och skapa lite skulpturer som vi kan göra en installation av, att jobba med samtidskonst på riktigt!

Här kommer några bilder från dagen men jag kommer att återkomma med bilder och information om konstenärer och deras verk.

Begreppet samtidskonst refererar antingen till konst som görs i vår samtid, eller utvidgat, konst från sent 1960-tal till och med 2000-talets konst. Wikipedia

Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. LGR11 BILD

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i NUTID. LGR11 Bild -syfte

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• analysera historiska och SAMTIDA bilders uttryck, innehåll och funktioner. LGR11-förmågor.

Centralt innehåll
Bildanalys

• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från OLIKA TIDER och KULTURER, hur
de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och
budskap.

Kunskapskrav A för åk 6
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika TIDER och KULTURER och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

De sista tavlorna är klara

Så här de sista dagarna av terminen är snart alla klara med sina Mixmedia tavlor. Under de sista veckorna har jag varit sjukskriven så det har hankat sej fram i bildsalen. Nu funkar foten och i dag har jag tagit av mej ortrosen.
Blir du nyfiken på hur vi har jobbat kan du läsa om det här i tidigare inlägg:
Del 1    Del 2   Del 3   Del 4
Allt material jag använde finns hos Creativ Company, utom i de fall vi har använt oss av Pizzakartonger. De har jag köpt hos den lokala pizzabagaren för 1.50:- st.

Jag önskar att ni kunde läsa elevernas planering och höra dem berätta om sina tavlor. De tänker stora tankar ❤

Liber.se firar Bildämnets dag

Liber.se delar med sig av en Provlektion från Tummen upp i bild – ett bedömningsstöd för åk 6

Detta gör de eftersom det är Bildämnets dag i dag!

Här kommer miniatyrbilder på provlektionen som Liber.se lagt ut.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6
Uppgifterna och aktiviteterna i lärarboken Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 bygger på kursplanens centrala innehåll i åk 4–6 och är kopplade till kunskapskraven för betyget E i slutet av åk 6. Bedömningsstöden utgår från betygsnivåerna E, C och A. För alla betygsnivåer finns förslag på utvecklingsinriktning. Den framåtsyftande planeringen innehåller uppgifter och aktiviteter främst för de elever som vid kartläggningstillfället inte visar förmåga att uppnå betygsnivå E.

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 kan med fördel användas som förberedande kartläggning av elevernas kunskaper i ämnet bild eller som underlag för utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan och del i betygssättning åk 6.

Hållbar utveckling, samarbete mellan bild och geografi åk 6.

Med foten i högläge och mina kollegor som har lite panik inför bildlektionerna så sitter jag här och planerar upp en ny bilduppgift. I geografi har eleverna precis börjat att läsa om ”Hållbar utveckling”. Jag har gjort en lite snabbgenomgång på PowToon.com som klasslärarna kan visa för eleverna. Eftersom jag haft klassen sedan åk 3, vet jag, att de vet vad som finns att välja på i tekniker och material. De vet även vad jag förväntar mej för resultat av arbetet. Idén jag fick är att eleverna ska  göra en affisch på det temat ”Hållbar utveckling” på bilden.

 

 

 

 

 

 

 

 


Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

I årskurs 4–6
Bildframställning
• Framställning av berättande och informativa bilder och illustrationer till text.
• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.
• Fotografering samt redigering i datorprogram.
Redskap för bildframställning
• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och
färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering och digital bildbehandling och hur dessa benämns.
• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.
Bildanalys
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom några olika ämnesområden
genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och
inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ
som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte
och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och
kvaliteten i bildarbetet.
Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och
funktion i bilder.

Bra videofilmer för bildlektionerna

I dag la Olle Halvars mediepedagog på Unga berättar ut en länk till en Youtubeklipp i en Facebookgrupp för bildlärare. Videon handlar om bildsnitt. Den är full av de ämnsesspecifika orden som vi behöver lära våra elever. Den innehåller även många fler ord och tydliga förklaringar till dessa.

När jag gick in på sidan hittade jag så många fler klipp. Man blir så lycklig när man hittar bra material som man kan använda i sin undervisning. MEN, man måste veta varför man använder andras lektionsförslag och idéer.

  • Vilket är syftet?
  • Vad är det för förmågor vi arbetar med?
  • Vilket är det centrala innehållet?
  • Mot vilka kunskapskrav jobbar vi?

Detta är saker som alla som undervisar i bild själva måste bli förtrogna med. Vi måste ”tugga”
Lgr 11 själva, tugga den tills den blir ”lättsmält”.
När du och jag blir förtrogna med läroplanen kan vi också förhålla oss till den på ett helt annat sätt.

Här kommer ett klipp om perspektiv:

Det finns fler bra filmer att hämta på Unga berättar;s kanal på Youtube.

Kan delarkulturen bli fel?

NEJ! Jag gör inte era VFU-uppgifter eller era examensarbete!

Nu ska jag sticka ut hakan ordentligt…
Under de sista veckorna har jag får ett antal förfrågningar från elever på landets lärarhögskolor. Det har handlat om att jag ska ge dem  tips till deras lektioner, skicka mina planeringar,  mina tankar om alla olika saker som ingår i en bildlärares arbete. Någon vill ha en fullständig planering för 5 lektioner med påsktema, planering, kunskapskrav osv. Någon annan vill att jag skickar en planering för ett tema som de ska använda under sin VFU, en tredje har åsikter på att det är dåligt att jag inte har fullständiga planeringar på alla mina blogginlägg.
Jag försöker att vara tillmötesgående och svara på folks mail, meddelande och annat men när det inte räcker, när vederbörande blir irriterad och otrevlig för att jag inte hjälper till mer, eller inte skickar mer eller inte har fullständiga veckoplaneringar på bloggen då blir jag fundersam.

Är det jag som ska examineras?
Är det min VFU som  ska bedömas?
Är det min blogg som högskolan ska betygsätta?

Håller vi som delar med oss på bloggar i olika ämnesgrupper på Facebook att curla sönder våra blivande kollegor?

Är det inte ni som läser till bildlärare som själva ska nöta och blöta LGR11? Behöver inte ni bli förtrogna med syftestexter, centralt innehåll och kunskapskraven? Ni måste ju veta varför ni gör en uppgift? I vilket syfte? Till vilken litteratur och i vilken kurs. Det vet inte jag!!!

Jag arbetar som lärare halva tiden i estetsalen och den andra halvan som klasslärare på mellanstadiet och i år i åk 6. Jag har inga arvoden för att driva min blogg, är inte betald av någon högskola för att avsätta mina kvällar och helger för att delge er alla mina planeringar.

Du precis som jag måste sätta dej in i vad du ska göra, du kan inte få det serverat på fat. Säkert irriterar jag någon men jag upplever det som tjänstefel och fusk om du ska använda mina saker rätt av utan att sätta dej in i varför du arbetar på detta sätt.

För alla er som vill ha hjälp, fråga! Kanske kan jag hjälpa dej men bli inte arg om jag säger nej. Jag gör inte era VFU-uppgifter eller ert examensarbete. Kan jag svara på frågor, fylla i enkäter osv så hjälper jag gärna till. MEN på mina villkor och när min tid räcker.

Till alla er kollegor som hjälper mej och som jag förhoppningsvis hjälper med tips och ideér ibland. Fortsätt det goda arbetet och dela lika!

Venndiagram i bilden…

Hur skapar vi förståelse för konst, konstnärer och bildanalys. När börjar man och hur? Själv börjar jag med enkla gemensamma analyser när jag får eleverna i åk 4. Vi tittar på bilder, målningar och skulpturer och funderar på vad vi ser. Alla får svarar varsin gång. Vad ser vi för färger, linjer och former. Vad föreställer det? Vad kommer vi att tänka på? Finns det några minnen som vi kommer att tänka på osv. Längre fram skriver varje elev sin egen bildanalys efter frågor jag skriver på tavlan eller på arbetsblad jag gjort i ordning. I bland analyserar vi samma bild och ibland har jag konstkort som jag delar ut så att alla får olika.

Nu tänker jag försöka mej på något nytt för bilden i samband med månadens konstnär i mars, Andy Warhol. Det ska bli spännande att se hur eleverna responderar på att fylla i ett venndiagram utifrån två olika konstverk.

andy

Elever behöver fördjupa sin förståelse av bilder och sin förmåga att tolka och analysera bilder.
Kommentarmaterialet skriver så här:
Bilders uttryck, innehåll och funktioner
I nära anslutning till syftet att kritiskt granska bildbudskap finns ett av kursplanens långsiktiga mål som innebär att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. I dessa skrivningar betonar kursplanen ytterligare vikten av att utveckla ett analytiskt arbetssätt i förhållande till den visuella kulturen. Det handlar om att studera den visuella kulturen ur många olika perspektiv för att därigenom bli medveten om dess estetiska värden, liksom dess samhälleliga roll och funktion.

Centralt innehåll åk 4-6

Bildanalys
• Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.
• Konst-, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.
• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav i bild åk 6

A= Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

C= Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

E= Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

Reklam utifrån samhällskunskap och bild.

I Tummen upp i bild finns ett uppslag där man kan arbeta med Reklambilder på sidan 71. Jag såg i dag ett videoklipp från Ur som Malin Jönsson delat på Facebook, det handlar om när reklamen görs av män i stället för av kvinnor. Budskapet blir verkligen skruvat och mycket tänkbart. Funderar på Om man visar videoklippet och samtalar om budskapet i videon, varför vi presenterar kvinnor och män så olika i reklamen, som en uppstart i ett arbete med reklam. I både bild och samhällskunskapen finns reklam, identitet och sexualitet med i de centarala innehållet.

For those smooth legs you always wanted

img_1310Förslag till frågor som jag kommer på så här tidigt en söndagsmorgon mesans jag fortfarande är Jetlegad…

  • Vilken känsla förmedlar videon?
  • Hade du fått samma känsla om det hade varit en ung tjej i reklamen som agerade på samma sätt? Varför/varför inte?
  • Vad tror du att de som gjort videon vill förmedela.

Att visa följande videoklipp om diskutera varför bilden av att vara tjej förändras över kan vara ett nästa steg.

Hur springer tjejer?

Mediasmart Har många bra lektionsupplägg som du kan använda för att arbeta mer med temat.

Kommentarmaterialet i samhällskunskap säger följande om reklam: Kunskapsområdet ”Information och kommunikation” behandlar inte bara källkritik,
utan tar i de högre årskurserna ett större grepp om mediefrågorna. Syftet är att be­
lysa mediernas sätt att fungera och deras roll i samhället. För årskurserna 4–6 anger  kursplanen därför att undervisningen ska behandla informationsspridning, reklam och  opinionsspridning i olika medier. Genom detta innehåll kan eleverna förstå skillnaderna
mellan olika sorters information. De kan också utveckla ett kritiskt och analytiskt  förhållningssätt till budskap i medierna.  En viktig aspekt i det här sammanhanget är genusperspektivet. Innehållet hur  sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur i årskurserna 4–6 låter  undervisningen belysa hur medierna kan bidra till att skapa och upprätthålla – men  också ifrågasätta och utmana – stereotypa skildringar av könsroller och sexualitet.

I kommentarmaterialet för bild skriver de följande om reklambilder: De informativa bilderna kan utgöra studieobjekt under hela grundskoletiden
men kompletteras i årskurserna 4–6 med reklam- och nyhetsbilder, där analysprocessen
samtidigt utvecklas i riktning mot hur bilderna är utformade och förmedlar budskap. Reklam- och nyhetsbilder har stort inflytande över barn och ungas själv- och världs­
uppfattning och eleverna behöver därför möta dessa bilder redan från årskurs 4.  I årskurserna 7–9 möter eleverna bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet,
etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas. Progres­sionen ligger i att bildanalysen fördjupas, även om det fortfarande är samma bildgenrersom undersöks. Det handlar nu i stor utsträckning om att kunna kritiskt granska olika  perspektiv. Bilder som konstruerar och gestaltar identitet, sexualitet, etnicitet och maktförekommer i en mängd sammanhang, till exempel i reklam, nyheter och propaganda  – och inte minst i bilder knutna till ungdomars egen kultur. Den kritiska gransk­ningen av dessa perspektiv utvecklar elevernas kompetens att hantera och ifrågasätta  de visuella budskap som omger dem. Med liknande utgångspunkter ska eleverna i de  äldsta årskurserna möta ett innehåll som handlar om massmediebilders budskap och  påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Tidigare äldre inlägg

Bäckaskolan07

Fånga kunskapen

Athras presentionsyta

Student på Uppsala Universitet

Sidekicks på rIKTigt

Kring vår undervisning och elevernas lärande.

höjdarna0506

Välkommen till klass 5 och vår resa mot kunskap!

backaskolan04

Kunskap är coolt!

Ateljén

A history inside a classroom art

clubestet målarskola

clubestet är en målarskola i västra Göteborg

maljonIT

undervisning i IKT/engelska årskurs 8

backaskolan05

Smart is something you get - not something you are!

Bildoformsidan

På denna hemsida hittar du det mesta som har med bildämnet att göra.

gunillaalmgrenback

IKT och specialpedagogik

ThereseLinnér

att leva är att lära - att lära är att leva

IKTsidan

Lust, motivation & lärande

Art med Artale

Sunnerbyskolans bildsal

Ett öppet klassrum

ett vidgat lärande