Vår plats i Universum…
Vi behöver alla veta vår plats i Universum!
- Va gör jag här?
- Var befinner jag mej?
- Var kommer jag ifrån?
- Var är jag på väg?
De sista två veckorna har det blivit extra starkt för mej. Jag fick erbjudande av Susanne Svensson att arbeta på en sommarskola på ett flyktingboende genom ett Leaderprojekt.
Mitt uppdrag var att genomföra någon bilduppgift varje dag under 1 timme och 15 minuter med 20-25 barn i 10-12 års åldern. Visserligen vet jag att man är så trött när terminen är slut och min kropp speciellt… Men jag kunde inte säga nej till utmaningen.
Om jag var trött innan så är jag tröttare än trött nu men nöjd och lycklig 🙂
Dagarna med barnen som inte vet varför de är tvugna att vara här, varför de behöver lämna sina länder, varför någon ville krig där har påverkat mej starkt. Jag arbetar med nyanlända i vanliga fall också men inte med så många på en gång, inte så många som är traumatiserade och fortfarande väntar på sin plats i världen.
Jag gjorde en uppgift med dem som handlar om just detta, “Min plats i Universum”. Denna uppgift brukar jag göra med eleverna på samhällskunskapen i åk 4.
Vi började med att göra en cirkel på ett papper där vi skrev vårt eget namn, den skulle färgläggas med den färg de tyckte allra bäst om. Nästa cirkel blev namnet på platsen de just nu bor på, vidare Småland, Sverige, Europa, Jorden eller Tellus och sist Universum. Universum bestämde vi skulle vara grå eller svart sedan fick de färglägga i vilken färg de ville.För många av dem var Småland helt okänt. Europa var ett ord några kunde, få visste namnet på planeten vi bor på MEN nästan alla hade koll på det på sitt eget språk, Det egna språket gäller inte längre och de måste erövra ett nytt, erövra en ny plats och göra den till sin. Sin plats i Universum. Jag önskar dem all välsignelse och kärlek som livet kan erbjuda, de är värda det efter det lidande de gått igenom.
