Den 25 april såg jag på Instagram ett inlägg om “Det gråtande barnet” upplagd av @bildochtextil. Iden var så rolig och passade med det vi gör just nu i bilden. Jag sparade ner uppgiften och har gjort om den lite, så att det passar mej och mina elever bättre. I förra vecka bestämde vårt arbetslag att vi ska bryta våra lektioner under några veckor efter sportlovet, Detta för att arbeta med relationer, attityder och respekt. Det gråtande barnet eller “Varför gråter barnet” kommer att passa bra in i det arbetet. Du kan läsa mer här… 

Den 25 april såg jag på Instagram ett inlägg om “Det gråtande barnet” upplagd av @bildochtextil. Iden var så rolig och passade med det vi gör just nu i bilden. Jag sparade ner uppgiften och har gjort om den lite, så att det passar mej och mina elever bättre. I förra vecka bestämde vårt arbetslag att vi ska bryta våra lektioner under några veckor efter sportlovet, Detta för att arbeta med relationer, attityder och respekt. Det gråtande barnet eller “Varför gråter barnet” kommer att passa bra in i det arbetet. Jag passade på att testa ett gråtande barn i torrpastell . Ett material jag sälla använder men måste nog börja använda det mer,

Uppgift: Måla det gråtande barnet.

1. Börja med att göra en skiss
2. Välj vilket material och teknik du vill använda när gör din bild.  Kritor, färgpennor, akvarell, pastellkritor, måla eller rita.
3. Varför gråter barnet?
4. Skriv en berättelse till din bild, där du beskriver vad som hänt barnet. Varför gråter barnet?

Utvärdering:

1. Vad gillade du bäst med denna uppgift? Varför?
2. Vilka känslor kan du se i bilden?’
3. Vad betyder bilden för dig?
4. Tycker du om bilden? Varför/varför inte?
5. Vilka olika tekniker har du använt?
6. Kunde du använda egna ideer för att ge bilden ett annat syfte?
7. Fanns det något du skulle gjort annorlunda om du fått mer tid på dig?
8. Hur ska du arbeta för att utveckla din förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material?

På Digitalmuseum.se kan man läsa följande:

“Gråtande barn eller – vem tog mitt godis?!

Det här porträttet föreställer Eddie, en pojke i femårsåldern som är ledsen och gråter. Stora tårar tillrar nedför pojkens kinder när han möter betraktares ögon. I bildens övre högra hörn konstnärens signatur ”G. Bragolin”.

Eddie har troligen aldrig funnits i verkligheten. Han, och många andra gråtande barn, målades av den italienske konstnären Bruno Amadio under hela 1970-talet. Amadio signerade porträtten ”G. Bragolin” och reproduktioner av målningarna såldes, ofta i två- eller fyrpack – via postorder, i affärer och på gator och torg.

I Sverige blev Eddie och Jimmy de mest uppskattade motiven. De hade ljusare hår än många av de andra barnen och var beställda av Amadios italienske förläggaren för den nordiska marknaden. Eddie är en av signaturen G. Bragolins bästa målningar och en av de mest sålda reproduktionerna.

Omkring 1 miljon gråtande barn-reproduktioner har sålts enbart i Sverige. De såldes som mest 1978. De gråtande barnen såldes i miljonupplagor också i övriga Europa, södra Afrika, Mellanöstern och Latinamerika.

Den amerikanska fotografen Jill Greenberg fotograferade i början av 2000-talet gråtande barn. Hon lät föräldrarna ta ifrån barnen deras godis för att få dem att gråta, vilket skapade en kritikstorm. Greenberg förklarade: ”Faktiskt säger många föräldrar att deras favoritbilder på barnen är där de gråter” .

Hade Amadios barnporträtt blivit lika populära om barnen varit glada?

/Maria Maxén”