familj,  hemma,  konst,  Samtida konst,  Självporträtt,  Uppmuntran

Tavlor på möhippan

I helgen har fem kvinnor från västra Sverige befunnit sig några hus i från oss nere i Torrevieja. Kvinnan i vars hem de hållit hus är en god vän till oss. Alla befinner sig mitt i livet och la tre dagar tillsammans med sol, bad, god mat, långa samtal och målade tavlor till den blivande bruden. Som den konsttokiga bildläraren jag är så bad jag om att få gå på vernissage i huset🥰.

Fem tavlor i fem olika stilar. Det är lätt att se att de inte är rädda för färg. Deras uppgift var att måla helgen eller varandra. Det är två tavlor som sticker ut enligt mej, man när det gäller konst är det alltid upp till betraktaren att avgöra hur konsten tas emot.

Jag gillar tavlan med det halva ansiktet. Man ser men ändå vet man inte så mycket om den som är avporträtterad. Vad döljer sig utanför pannån? Varför fick inte hela ansiktet synas? Vad är det man döljer? Frågorna är många vilket för mej gör den intressant.

Den andra tavlan som jag funderar på är tavlan i rött. Livet, kärleken och dödens färg. Rött är värme och lycka men också ond bråd död.

Nu har jag fått förklaring från den som målade tavlan då det gör att jag ser den mer utifrån hennes tankar och inte mina. Det stora hjärtat är den blivande brudens som alla de andra är där för. De små hjärtans är övriga kvinnor på helgen. Alla olika linjer i olika färger och längd är samtalen som pågått i tre dagar. Så vackert.

Vilken bra idé att införliva de goda samtalen och skaparkraften i en möhippehelg. Något gott att ta med sig en bit på livets väg. Tack för att jag fick fotografera era verk.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Upptäck mer från

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa