Ta det lugnt…

Klockan är halv sju på kvällen och det börjar bli lite mörkt.

Det är en underbar tid vi går till mötes där livet återvänder. Ibland glömmer man att stanna upp och njuta av det  man har. Allt bara snurrar på ¡ ett allt snabbare tempo. Man talade i morse på tvn om vilken fantastisk människa Prinsessan Lilian var och det känns som om jag har missat henne.På samma sätt kändes det när man pratade om Anna Lind efter hennes död. Fantastiska kvinnor som gjort skillnad i många människors liv och som spridit livsglädje runt omkring sig. Det blir så lätt att vi tar varandra för givet och glömmer att stanna, titta sig omkring och uppskatta de människor som finns nära. Fast ännu viktigare är kanske att stanna upp och fundera över; vem är jag? Vad vill jag göra med mitt liv? Vad vill jag förmedla till andra? Hur kan jag göra skillnad i andra människors liv så att man inte passerar varandra, missar allt det fantastiska som det innebär när man lär kanna en annan människa. Det finns inte tillräckligt med mörker i världen för att stänga ute de minsta lilla ljus.

Var välsignad!