Hur irriterande är det inte när man skrivit ett halvt blogginlägg och sparat det i utkast… Sen finns det inte där. Då är det bara att göra om och göra rätt! Här kommer det fjärde inlägget om “De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5” jag ska försöka att fundera över den metakognitiva förmågan. Var rätt nöjd med det förra jag skrev och nu är det inte så lätt att få till det en gång till. För egen del börjar jag bli lite rastlös och sugen på att börja jobba igen. Har fortfarande en vecka kvar nere i Spanien i sol och värme. Jag har haft en extra lång ledighet eftersom jag OP mitt knä den 20/5 och inte har arbetat sedan dess.      

När jag här kommer att reflektera om den metakognitiva förmågan gör jag det utifrån åk 3-6 då jag undervisar i de årskurserna. För mej handlar det om att lära eleverna att reflektera över sitt eget tänkande, tänka på tänket. Göran skulle uttrycka sig så här enligt boken: Den metakognetiva förmågan handlar om ett tänkande i görandet. vi måste alla lära av våra tidigare misstag och felaktiga beslut. Det är sällan klandervärt att göra fel, men att göra om samma fel är allvarligare.  Alltså, gör om, gör rätt.

Hur arbetar vi då med våra elever för att få dem att tänka över sitt görande och sitt eget tänk? Elever lär inte sig allt detta om vi inte tränar dem i att reflektera. När vi har fått våra eleverna att använda sig av liknade frågeställningar är vi en bit på vägen, tror jag.

•  Vilka andra bildbegrepp ska jag använda när jag skriver nästa självbedömning?
• Vad ska jag förändra in mitt sätt att skriva en planering för min nästa bilduppgifter så att resultatet blir som jag har tänkt?
• Testa på ett kladdpapper innan jag målar nästa gång jag blandar färg.

Enligt Göran så finns det några reflekterande frågor som jag tycker att vi borde trycka upp och sätta i våra klassrum eller bildsalar:

• Vad fungerade?
• Vad fungerade inte?
• Vad var det som. Gjorde att inte allting fungerade och vad kan jag förbättra.

Han ger även förslag på “startmeningar” som eleverna kan hitta stöd i när de ska skriva ner sina tankar och resonemang. Jag har ändrat några för att passa mina lektioner bättre.

• Först så tänkte jag så här kring frågan du ställde…
• Efter att ha diskuterat med mina klasskamrater, fick jag följande nya tankar…
• Den största skillnaden mellan hur uppgiften blev denna gången jämfört med förra är att jag har gjort…
• Jag tycker att den nya bilden är bättre än den gamla, därför att…

Funderar på hur jag ska kunna använda tiden till att både uppfylla allt görande utan att er tar bort fokus på lärandet. Hur mycket tid får gå åt till att reflektera, skriva själv- kamratbedömningar osv? Vårt ämne är ett görande eller ett tränande av procedurförmågan, men vårt uppdrag är också att träna det kritiska tänkandet, analyserandes av bilder osv. Var får jag in EPAmetoden i åk 3-6? Av 60 min där det ska vara genomgång, lärande av nya saker, framplockande av material och verktyg, planerande av uppgift, görande, och städning. Var får jag plats med reflektionerna. Min uppfattning är att det tar tid att lära elever att “tänka” inte bara tänka, utan att tänka på tänket. Har jag den tiden? Vill jag avsätta den tiden till detta? Har jag något val att inte göra det?

På sidan 75 skriver Göran: Eleverna behöver ha utvecklat sin metakognitiva förmåga för att de ska “vara ägare av sitt eget lärande”. Att de själva ska kunna förstå var de befinner sig i förhållandet till målen samt veta vad de behöver göra för att ta sig till närmsta nivå”   Är det så har vi inget annat val än att omfördela vår tid så att görandet och lärandet går hand i hand. Enligt Lgr11:

Eleven kan ge omdöme om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Åk 6

Hur motiverar vi då eleverna till detta arbetet att skriva planering, göra och till slut bedöma sina uppgifter. Så mycket skrivande när eleverna, i vart fall mina, vill börja jobba direkt.   För så är det verkligen, jag har ca 200 elever där av ungefär 50% sva-elever, något mer pojkar än flickor, av dessa kan jag räkna upp 5-6 st som inte är aktiva, inte vill eller anstränger sig på bilden. Frågorna är många och jag önskade att svaret bara var ett enda.

Avslutningsvis en lite berättelse för att övertyga eleverna om att arbeta med sitt tänkande och inte bara med sitt görande, tagit från boken.

“Vem skulle du helst åka bil med, en chaufför som tänker eller en som bara kör?”

Jag tänker alltså finns jag!

Efter några dagar med sol, värme och mycket umgänge har jag till slut läst ut “De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5” av Göran Svanelid. Tänkte här fundera lite på behreppsförmågan och dess koppling till bildämnet. Under våren då jag skrev färdigt “Tummen upp i Bild ett bedömningsstöd för åk 6”  hade jag en del argumentation för begreppen i bild med min redaktör på Liber. Så här efter att ha läst Görans bok är jag 😃 att jag stod på. I kommentarmaterialet kan man läsa följande:

• För att eleverna ska utveckla en begreppslig repertoar och kunna kommunicera med andra i ämnet lyfter kursplanen också fram hur verktygen benämns. S 15
• I årskurserna 4–9 ska eleverna utveckla en mer systematisk begreppsapparat för bild­analys. I kursplanen formuleras det som ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Att ha ett rikt språk för att kunna beskriva och sätta ord på vad man känt och tänkt i samband med en estetisk upplevelse är bety­delsefullt, både för den egna personliga utvecklingen och för att göra sig förstådd hos andra. De ämnesspecifika orden berikar det allmänna ordförrådet och skapar också en större förståelse för ämnet. S. 17
• I senare årskurser på de högre betygsnivåerna ställs även allt högre krav på hur eleven använder ämnesspecifika begrepp för att beskriva bilders och andra verks uttryck, innehåll  och funktion. S. 19

I bild bedömer vi inte den begreppsliga förmågan förrän i åk 9 vilket är konstigt. Ord och begrepp är något av det första vi arbetar med under lektionerna, hur skulle vi annars kunna kommunicera? Göran skriver följande: Begreppen kan beskrivas som redskap för tänkande och lärandet och det viktiga är, som alltid, att starta arbetet med begreppsförståelsen tidigt och göra det ofta.” S. 54. Vidare på nästa sida kan man läsa: För det andra måste eleverna kunna använda begreppen i olika nya sammanhang” s. 55. På vår skolan har vi utvecklingsgrupper i sv/sva och mattelyftet. Vi träffas varje måndag mellan 15.00 och 16.30. Vid ett flertal gånger har  vår svenskutvecklare hänvisat ill sina elever i åk 6 som använder begrepps som hon undrat över. När hon frågar eleverna så förklarar de orden och hänvisar till bildlektionerna 😊

Kan vi som bildlärarkår enas om vilka begrepp som ska vara med i de olika stadierna? I flera bildlärargrupper har detta debatterats under våren.  Många har delat sina begreppslistor men det blir svårt då det är många begrepp som härrör område som man inte har eller kommer att arbeta med. Det mesta kan väl förklaras med att vi har en stor spridning på vilka stadier som vi arbetar i. Kanske är det så att vi skulle kunna enas om några få viktiga begrepp och sen får varje enskild lärare förhålla sig till sin egen planering och lägga till fler. Görans skriver på s. 57 att ett viktigt didaktiskt tips är att hålla ner antalet begrepp inför ett nytt arbetsområde. Han säger att grundregeln är “ju färre desto bättre”. Har funderat inför hösten att starta upp med “Konstens Grunder”, det omfattar de olika elementen som eleverna bör kunna för att klara resten av kunskapskraven i bild. Detta är ett arbete jag har gjort varje år i åk 4. Min nya tanke är att införa en light version i åk 3 och en fördjupning i åk 5 och 6.  Då kan man börja med få begrepp inom linjer med treorna tex; raka, kurviga, smala och tjocka. Med fyrorna skulle det kunna vara sick sack, horisontella, lodräta och diagonala. Femmorna skulle kunna jobba vidare med spiraler, trasiga osv…

Med fler begrepp kommer eleverna att klara av att skriva bildanalyser på ett enklare sätt. De behöver inte skriva långa och krångliga meningar för att förklara det som begreppen står för.

Avslutar dagens inlägg pga att batteritiden för ipaden är på väg mot noll. Ett sista citat från kap 5: vi lär oss nya begrepp på samma sätt som vi lör oss nya ord, genom att vi hör dem i ett korrekt sammanhang.”

Hoppas att vi tar upp temat på en #bildcahtt till hösten. Missa inte dessa möten på Twitter, onsdagar 20.00