• skolan

    Metakognitivförmåga och bild – ” tänkte inte på det…”

    Hur irriterande är det inte när man skrivit ett halvt blogginlägg och sparat det i utkast… Sen finns det inte där. Då är det bara att göra om och göra rätt! Här kommer det fjärde inlägget om “De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om The Big 5” jag ska försöka att fundera över den metakognitiva förmågan. Var rätt nöjd med det förra jag skrev och nu är det inte så lätt att få till det en gång till. För egen del börjar jag bli lite rastlös och sugen på att börja jobba igen. Har fortfarande en vecka kvar nere i Spanien i sol och värme. Jag har haft en extra lång ledighet eftersom jag OP mitt knä den 20/5 och inte har arbetat sedan dess.      

    När jag här kommer att reflektera om den metakognitiva förmågan gör jag det utifrån åk 3-6 då jag undervisar i de årskurserna. För mej handlar det om att lära eleverna att reflektera över sitt eget tänkande, tänka på tänket. Göran skulle uttrycka sig så här enligt boken: Den metakognetiva förmågan handlar om ett tänkande i görandet. vi måste alla lära av våra tidigare misstag och felaktiga beslut. Det är sällan klandervärt att göra fel, men att göra om samma fel är allvarligare.  Alltså, gör om, gör rätt.

    Hur arbetar vi då med våra elever för att få dem att tänka över sitt görande och sitt eget tänk? Elever lär inte sig allt detta om vi inte tränar dem i att reflektera. När vi har fått våra eleverna att använda sig av liknade frågeställningar är vi en bit på vägen, tror jag.

    •  Vilka andra bildbegrepp ska jag använda när jag skriver nästa självbedömning?
    • Vad ska jag förändra in mitt sätt att skriva en planering för min nästa bilduppgifter så att resultatet blir som jag har tänkt?
    • Testa på ett kladdpapper innan jag målar nästa gång jag blandar färg.

    Enligt Göran så finns det några reflekterande frågor som jag tycker att vi borde trycka upp och sätta i våra klassrum eller bildsalar:

    • Vad fungerade?
    • Vad fungerade inte?
    • Vad var det som. Gjorde att inte allting fungerade och vad kan jag förbättra.

    Han ger även förslag på “startmeningar” som eleverna kan hitta stöd i när de ska skriva ner sina tankar och resonemang. Jag har ändrat några för att passa mina lektioner bättre.

    • Först så tänkte jag så här kring frågan du ställde…
    • Efter att ha diskuterat med mina klasskamrater, fick jag följande nya tankar…
    • Den största skillnaden mellan hur uppgiften blev denna gången jämfört med förra är att jag har gjort…
    • Jag tycker att den nya bilden är bättre än den gamla, därför att…

    Funderar på hur jag ska kunna använda tiden till att både uppfylla allt görande utan att er tar bort fokus på lärandet. Hur mycket tid får gå åt till att reflektera, skriva själv- kamratbedömningar osv? Vårt ämne är ett görande eller ett tränande av procedurförmågan, men vårt uppdrag är också att träna det kritiska tänkandet, analyserandes av bilder osv. Var får jag in EPAmetoden i åk 3-6? Av 60 min där det ska vara genomgång, lärande av nya saker, framplockande av material och verktyg, planerande av uppgift, görande, och städning. Var får jag plats med reflektionerna. Min uppfattning är att det tar tid att lära elever att “tänka” inte bara tänka, utan att tänka på tänket. Har jag den tiden? Vill jag avsätta den tiden till detta? Har jag något val att inte göra det?

    På sidan 75 skriver Göran: Eleverna behöver ha utvecklat sin metakognitiva förmåga för att de ska “vara ägare av sitt eget lärande”. Att de själva ska kunna förstå var de befinner sig i förhållandet till målen samt veta vad de behöver göra för att ta sig till närmsta nivå”   Är det så har vi inget annat val än att omfördela vår tid så att görandet och lärandet går hand i hand. Enligt Lgr11:

    Eleven kan ge omdöme om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Åk 6

    Hur motiverar vi då eleverna till detta arbetet att skriva planering, göra och till slut bedöma sina uppgifter. Så mycket skrivande när eleverna, i vart fall mina, vill börja jobba direkt.   För så är det verkligen, jag har ca 200 elever där av ungefär 50% sva-elever, något mer pojkar än flickor, av dessa kan jag räkna upp 5-6 st som inte är aktiva, inte vill eller anstränger sig på bilden. Frågorna är många och jag önskade att svaret bara var ett enda.

    Avslutningsvis en lite berättelse för att övertyga eleverna om att arbeta med sitt tänkande och inte bara med sitt görande, tagit från boken.

    “Vem skulle du helst åka bil med, en chaufför som tänker eller en som bara kör?”

    Jag tänker alltså finns jag!

  • skolan

    Bildämnet och begreppsförmågan

    Efter några dagar med sol, värme och mycket umgänge har jag till slut läst ut “De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5” av Göran Svanelid. Tänkte här fundera lite på behreppsförmågan och dess koppling till bildämnet. Under våren då jag skrev färdigt “Tummen upp i Bild ett bedömningsstöd för åk 6”  hade jag en del argumentation för begreppen i bild med min redaktör på Liber. Så här efter att ha läst Görans bok är jag 😃 att jag stod på. I kommentarmaterialet kan man läsa följande:

    • För att eleverna ska utveckla en begreppslig repertoar och kunna kommunicera med andra i ämnet lyfter kursplanen också fram hur verktygen benämns. S 15
    • I årskurserna 4–9 ska eleverna utveckla en mer systematisk begreppsapparat för bild­analys. I kursplanen formuleras det som ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Att ha ett rikt språk för att kunna beskriva och sätta ord på vad man känt och tänkt i samband med en estetisk upplevelse är bety­delsefullt, både för den egna personliga utvecklingen och för att göra sig förstådd hos andra. De ämnesspecifika orden berikar det allmänna ordförrådet och skapar också en större förståelse för ämnet. S. 17
    • I senare årskurser på de högre betygsnivåerna ställs även allt högre krav på hur eleven använder ämnesspecifika begrepp för att beskriva bilders och andra verks uttryck, innehåll  och funktion. S. 19

    I bild bedömer vi inte den begreppsliga förmågan förrän i åk 9 vilket är konstigt. Ord och begrepp är något av det första vi arbetar med under lektionerna, hur skulle vi annars kunna kommunicera? Göran skriver följande: Begreppen kan beskrivas som redskap för tänkande och lärandet och det viktiga är, som alltid, att starta arbetet med begreppsförståelsen tidigt och göra det ofta.” S. 54. Vidare på nästa sida kan man läsa: För det andra måste eleverna kunna använda begreppen i olika nya sammanhang” s. 55. På vår skolan har vi utvecklingsgrupper i sv/sva och mattelyftet. Vi träffas varje måndag mellan 15.00 och 16.30. Vid ett flertal gånger har  vår svenskutvecklare hänvisat ill sina elever i åk 6 som använder begrepps som hon undrat över. När hon frågar eleverna så förklarar de orden och hänvisar till bildlektionerna 😊


    Kan vi som bildlärarkår enas om vilka begrepp som ska vara med i de olika stadierna? I flera bildlärargrupper har detta debatterats under våren.  Många har delat sina begreppslistor men det blir svårt då det är många begrepp som härrör område som man inte har eller kommer att arbeta med. Det mesta kan väl förklaras med att vi har en stor spridning på vilka stadier som vi arbetar i. Kanske är det så att vi skulle kunna enas om några få viktiga begrepp och sen får varje enskild lärare förhålla sig till sin egen planering och lägga till fler. Görans skriver på s. 57 att ett viktigt didaktiskt tips är att hålla ner antalet begrepp inför ett nytt arbetsområde. Han säger att grundregeln är “ju färre desto bättre”. Har funderat inför hösten att starta upp med “Konstens Grunder”, det omfattar de olika elementen som eleverna bör kunna för att klara resten av kunskapskraven i bild. Detta är ett arbete jag har gjort varje år i åk 4. Min nya tanke är att införa en light version i åk 3 och en fördjupning i åk 5 och 6.  Då kan man börja med få begrepp inom linjer med treorna tex; raka, kurviga, smala och tjocka. Med fyrorna skulle det kunna vara sick sack, horisontella, lodräta och diagonala. Femmorna skulle kunna jobba vidare med spiraler, trasiga osv…

    Med fler begrepp kommer eleverna att klara av att skriva bildanalyser på ett enklare sätt. De behöver inte skriva långa och krångliga meningar för att förklara det som begreppen står för.

    Avslutar dagens inlägg pga att batteritiden för ipaden är på väg mot noll. Ett sista citat från kap 5: vi lär oss nya begrepp på samma sätt som vi lör oss nya ord, genom att vi hör dem i ett korrekt sammanhang.”

    Hoppas att vi tar upp temat på en #bildcahtt till hösten. Missa inte dessa möten på Twitter, onsdagar 20.00

  • Bedömning,  skolan

    Bildämnet och The Big 5

      Sitter i skuggan, det är 31* och poolen håller 33*. Skuggan är den underbaraste platsen dessa dagar. Försöker att läsa lite, komma ifatt mej med allt som jag har på hög men samtidigt låta ledigheten få vara ledighet. Om jag lyckas? Nä inte alltid om du frågar mej, tveksamt om du frågar min man… Just nu läser jag ” De fem förmågorna i teori och praktik. boken om The Big 5.” Av Göran Svanelid.  

     Vet att många andra läser denna bok i sommar eller har läst den under våren.  Har under åren samlat många bra saker om The Big 5 men aldrig fått med mej mitt arbetslag på banan. Nu har jag turen att bestämma själv i bildämnet och kan därför fundera på hur det skulle se ut om man faktiskt arbetar mer målmedvetet med dessa förmågor. Inser när jag läser att en del vill jag kasta mej över och att andra saker gör jag redan. Vad som fick mej att hämta ipaden för att skriva ett blogginlägg var denna mening: Vi får se upp så att vi inte teroretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena. 

    Under det senaste året har jag skrivit på “Tummen upp i bild åk 6”, jag har även varit med på Twitter på onsdagar mellan 20.00-21.00 på # bildchatten. Det har varit mycket funderingar på bildanalyser och hur vi når alla målen osv, osv. Följer även  med på olika bildgrupper på Facebook, där vi alla har åsikter om hur och vad som ska göras och läras.

    Här kommer mina slöa funringar kring det jag hunnit läsa. Allt utifrån meningen Vi får se upp så att vi inte teoretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena. Vad är det vi ska ägna våra 40-80 min i veckan till i ämnet bild? Vad ger eleverna godtagbara kunskaper i ämnet men även lusten till att vilja träna upp sina kreativa förmågor?  Som Svanelid skriver; …är dessa lärare tvungna att kräva in olika typer av skriftliga och muntliga resonemang av det uppenbara skälet att det kan vara svårt att bedöma elevernas kommunika förmåga endast utifrån det de visar i praktisk handling.” Vet inte om det bara är jag som möter på ett visst motstånd om jag ska ta mina få minuter i veckan till att skriva och muntligt redovisa på bildlektionerna. Eleverna vill skapa. Här gäller det att hitta uppgifter som får eleverna engagerade och inspirerade för att även göra de skriftliga och muntliga arbetet.

    I det första kapitlet sammanfattar Svanelid sitt resonemang i fem punkter:

    • Vikten av att utmana och ha höga förväntningar på alla elever
    • Vikten av de två gyllene principerna: att utgå från elevernas egna erfarenheter och förförståelse för att synliggöra och utveckla tänkandet
    • Vikten av att ge eleverna ett pedagogiskt stöd för att komma vidare i sitt lärande
    • Vikten av att våga göra ett urval och formulera detta urval som frågor, vilka i sin tur blir både undervisningens mål och dess motor
    • Vikten av att jag som lärare kan lära mig via reflektion över egna erfarenheter för att få syn på viktiga pedagogiska principer.

    I kapitel två beskriver han The Big 5. 

    • Analysförmågan handlar om att kunna beskriva och förklara olika samband.
    • Kommunikativa förmågan …eleven ska bedömas efter hur väl denne anpassar sitt språk efter  …syfte, mottagare och situation.
    • Begerpsförmågan, det är omöjligt att analysera eller att samtala om något utan att använda relevanta begrepp.
    • Procedurförmågan, det vill säga att veta hur och var man ska söka, och hur man ska värdera, sortera och kritiskt granska information.
    • Metakognitiva förmåga handlar om ett tänkande i görandet. Vi måste alla lära av våra tidigare misstag och felaktiga beslut.

    Vidare skriver han att det kan vara en god idé att låta eleverna försöka skapa en förståelse av förmågorna kopplat till deras egna intressen. Typ, vad kan jag förbättra nästa gång som jag ska måla med akvarellfärg? Vilka begrepp behöver jag kunna för att skriva en bildanalys? Osv

    Något jag tror mej ha förstått när jag läser bildbloggar, facebookgruppen osv är att många bildlärare tycker att när vi kommer till ämnesövergripande, blir bildämnet ett görande av andras kursplaner och inte någon samverkan. I riktlinjerna i Lgr 11 står det att lärarna, vi alltså ska organisera undervisningen ” så att eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande”. OM vi arbetar med de förmågor och det centrala innehåll som finns i flera kursplaners centrala innehåll så tjänar eleverna på det. Många lärare säger att det tar så mycket tid som vi inte har till samplanering, visst det är delvis sant men… Vi vinner så mycket mer tid i vår undervisning när vi arbetar ämnesövergripande och får tid över till att träna de saker som eleverna behöver befästa.

    Om man går tillbaka till meningen jag funderade på; Vi får se upp så att vi inte teoretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena, hänger frågan kvar vad ger eleverna godtagbara kunskaper i bild?  I kap 4 skriver Svanelid att : även i ämnena bild…  …ska lärarna bedöma elevernas förmåga att föra resonemang. För att eleverna ska kunna föra resonemang måste de under lektionstid för möjligheten till att resonera och föra olika typer av resonemang. vilket skulle kunna vara några av följande. 

    • Varför använder vi ett papper med långa träfiber när vi använder akvarell men inte när vi tecknar?
    • Varför kallas visa färger för varma och andra för kalla? 
    • Varför tror du att den blå perioden i Picassos liv är sorglig och inget den rosa perioden?
    • Vad är det för skillnader på bilder som visar på fakta och bilder som visar på instruktioner?
    • Osv…

    Skolverket har förslag på hur du och jag bedömer om våra elever kan föra resonemang:

    • Hur många led elevens resonemang utgörs av
    •  Hur väl eleven konkretiserar sina resonemang
    • Hur väl eleven kan problimatisera sina resonemang ” å ena sidan, å andra sidan”
    • Hur relevanta slutsatserna är
    • Om resonemangen innehåller relevanta fakta, exempel, egna erfarenheter
    • Om begreppen används på ett riktigt sätt i elevens resonemang

    Nu är jag omringad av en massa svenskar som vill prata och fortsätter mitt inlägg om mina tankar en annan dag. ☀️