Bildämnet och begreppsförmågan
Efter några dagar med sol, värme och mycket umgänge har jag till slut läst ut “De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5” av Göran Svanelid. Tänkte här fundera lite på behreppsförmågan och dess koppling till bildämnet. Under våren då jag skrev färdigt “Tummen upp i Bild ett bedömningsstöd för åk 6” hade jag en del argumentation för begreppen i bild med min redaktör på Liber. Så här efter att ha läst Görans bok är jag 😃 att jag stod på. I kommentarmaterialet kan man läsa följande:
- För att eleverna ska utveckla en begreppslig repertoar och kunna kommunicera med andra i ämnet lyfter kursplanen också fram hur verktygen benämns. S 15
- I årskurserna 4–9 ska eleverna utveckla en mer systematisk begreppsapparat för bildanalys. I kursplanen formuleras det som ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Att ha ett rikt språk för att kunna beskriva och sätta ord på vad man känt och tänkt i samband med en estetisk upplevelse är betydelsefullt, både för den egna personliga utvecklingen och för att göra sig förstådd hos andra. De ämnesspecifika orden berikar det allmänna ordförrådet och skapar också en större förståelse för ämnet. S. 17
- I senare årskurser på de högre betygsnivåerna ställs även allt högre krav på hur eleven använder ämnesspecifika begrepp för att beskriva bilders och andra verks uttryck, innehåll och funktion. S. 19
I bild bedömer vi inte den begreppsliga förmågan förrän i åk 9 vilket är konstigt. Ord och begrepp är något av det första vi arbetar med under lektionerna, hur skulle vi annars kunna kommunicera? Göran skriver följande: Begreppen kan beskrivas som redskap för tänkande och lärandet och det viktiga är, som alltid, att starta arbetet med begreppsförståelsen tidigt och göra det ofta.” S. 54. Vidare på nästa sida kan man läsa: För det andra måste eleverna kunna använda begreppen i olika nya sammanhang” s. 55. På vår skolan har vi utvecklingsgrupper i sv/sva och mattelyftet. Vi träffas varje måndag mellan 15.00 och 16.30. Vid ett flertal gånger har vår svenskutvecklare hänvisat ill sina elever i åk 6 som använder begrepps som hon undrat över. När hon frågar eleverna så förklarar de orden och hänvisar till bildlektionerna 😊
Kan vi som bildlärarkår enas om vilka begrepp som ska vara med i de olika stadierna? I flera bildlärargrupper har detta debatterats under våren. Många har delat sina begreppslistor men det blir svårt då det är många begrepp som härrör område som man inte har eller kommer att arbeta med. Det mesta kan väl förklaras med att vi har en stor spridning på vilka stadier som vi arbetar i. Kanske är det så att vi skulle kunna enas om några få viktiga begrepp och sen får varje enskild lärare förhålla sig till sin egen planering och lägga till fler. Görans skriver på s. 57 att ett viktigt didaktiskt tips är att hålla ner antalet begrepp inför ett nytt arbetsområde. Han säger att grundregeln är “ju färre desto bättre”. Har funderat inför hösten att starta upp med “Konstens Grunder”, det omfattar de olika elementen som eleverna bör kunna för att klara resten av kunskapskraven i bild. Detta är ett arbete jag har gjort varje år i åk 4. Min nya tanke är att införa en light version i åk 3 och en fördjupning i åk 5 och 6. Då kan man börja med få begrepp inom linjer med treorna tex; raka, kurviga, smala och tjocka. Med fyrorna skulle det kunna vara sick sack, horisontella, lodräta och diagonala. Femmorna skulle kunna jobba vidare med spiraler, trasiga osv…
Med fler begrepp kommer eleverna att klara av att skriva bildanalyser på ett enklare sätt. De behöver inte skriva långa och krångliga meningar för att förklara det som begreppen står för.
Avslutar dagens inlägg pga att batteritiden för ipaden är på väg mot noll. Ett sista citat från kap 5: vi lär oss nya begrepp på samma sätt som vi lör oss nya ord, genom att vi hör dem i ett korrekt sammanhang.”
Hoppas att vi tar upp temat på en #bildcahtt till hösten. Missa inte dessa möten på Twitter, onsdagar 20.00
