Bildämnet och The Big 5

  Sitter i skuggan, det är 31* och poolen håller 33*. Skuggan är den underbaraste platsen dessa dagar. Försöker att läsa lite, komma ifatt mej med allt som jag har på hög men samtidigt låta ledigheten få vara ledighet. Om jag lyckas? Nä inte alltid om du frågar mej, tveksamt om du frågar min man… Just nu läser jag ” De fem förmågorna i teori och praktik. boken om The Big 5.” Av Göran Svanelid.  

 Vet att många andra läser denna bok i sommar eller har läst den under våren.  Har under åren samlat många bra saker om The Big 5 men aldrig fått med mej mitt arbetslag på banan. Nu har jag turen att bestämma själv i bildämnet och kan därför fundera på hur det skulle se ut om man faktiskt arbetar mer målmedvetet med dessa förmågor. Inser när jag läser att en del vill jag kasta mej över och att andra saker gör jag redan. Vad som fick mej att hämta ipaden för att skriva ett blogginlägg var denna mening: Vi får se upp så att vi inte teroretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena. 

Under det senaste året har jag skrivit på “Tummen upp i bild åk 6”, jag har även varit med på Twitter på onsdagar mellan 20.00-21.00 på # bildchatten. Det har varit mycket funderingar på bildanalyser och hur vi når alla målen osv, osv. Följer även  med på olika bildgrupper på Facebook, där vi alla har åsikter om hur och vad som ska göras och läras.

Här kommer mina slöa funringar kring det jag hunnit läsa. Allt utifrån meningen Vi får se upp så att vi inte teoretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena. Vad är det vi ska ägna våra 40-80 min i veckan till i ämnet bild? Vad ger eleverna godtagbara kunskaper i ämnet men även lusten till att vilja träna upp sina kreativa förmågor?  Som Svanelid skriver; …är dessa lärare tvungna att kräva in olika typer av skriftliga och muntliga resonemang av det uppenbara skälet att det kan vara svårt att bedöma elevernas kommunika förmåga endast utifrån det de visar i praktisk handling.” Vet inte om det bara är jag som möter på ett visst motstånd om jag ska ta mina få minuter i veckan till att skriva och muntligt redovisa på bildlektionerna. Eleverna vill skapa. Här gäller det att hitta uppgifter som får eleverna engagerade och inspirerade för att även göra de skriftliga och muntliga arbetet.

I det första kapitlet sammanfattar Svanelid sitt resonemang i fem punkter:

• Vikten av att utmana och ha höga förväntningar på alla elever
• Vikten av de två gyllene principerna: att utgå från elevernas egna erfarenheter och förförståelse för att synliggöra och utveckla tänkandet
• Vikten av att ge eleverna ett pedagogiskt stöd för att komma vidare i sitt lärande
• Vikten av att våga göra ett urval och formulera detta urval som frågor, vilka i sin tur blir både undervisningens mål och dess motor
• Vikten av att jag som lärare kan lära mig via reflektion över egna erfarenheter för att få syn på viktiga pedagogiska principer.

I kapitel två beskriver han The Big 5. 

• Analysförmågan handlar om att kunna beskriva och förklara olika samband.
• Kommunikativa förmågan …eleven ska bedömas efter hur väl denne anpassar sitt språk efter  …syfte, mottagare och situation.
• Begerpsförmågan, det är omöjligt att analysera eller att samtala om något utan att använda relevanta begrepp.
• Procedurförmågan, det vill säga att veta hur och var man ska söka, och hur man ska värdera, sortera och kritiskt granska information.
• Metakognitiva förmåga handlar om ett tänkande i görandet. Vi måste alla lära av våra tidigare misstag och felaktiga beslut.

Vidare skriver han att det kan vara en god idé att låta eleverna försöka skapa en förståelse av förmågorna kopplat till deras egna intressen. Typ, vad kan jag förbättra nästa gång som jag ska måla med akvarellfärg? Vilka begrepp behöver jag kunna för att skriva en bildanalys? Osv

Något jag tror mej ha förstått när jag läser bildbloggar, facebookgruppen osv är att många bildlärare tycker att när vi kommer till ämnesövergripande, blir bildämnet ett görande av andras kursplaner och inte någon samverkan. I riktlinjerna i Lgr 11 står det att lärarna, vi alltså ska organisera undervisningen ” så att eleverna ges möjlighet att arbeta ämnesövergripande”. OM vi arbetar med de förmågor och det centrala innehåll som finns i flera kursplaners centrala innehåll så tjänar eleverna på det. Många lärare säger att det tar så mycket tid som vi inte har till samplanering, visst det är delvis sant men… Vi vinner så mycket mer tid i vår undervisning när vi arbetar ämnesövergripande och får tid över till att träna de saker som eleverna behöver befästa.

Om man går tillbaka till meningen jag funderade på; Vi får se upp så att vi inte teoretiserar sönder de praktiskt estetiska ämnena, hänger frågan kvar vad ger eleverna godtagbara kunskaper i bild?  I kap 4 skriver Svanelid att : även i ämnena bild…  …ska lärarna bedöma elevernas förmåga att föra resonemang. För att eleverna ska kunna föra resonemang måste de under lektionstid för möjligheten till att resonera och föra olika typer av resonemang. vilket skulle kunna vara några av följande. 

• Varför använder vi ett papper med långa träfiber när vi använder akvarell men inte när vi tecknar?
• Varför kallas visa färger för varma och andra för kalla? 
• Varför tror du att den blå perioden i Picassos liv är sorglig och inget den rosa perioden?
• Vad är det för skillnader på bilder som visar på fakta och bilder som visar på instruktioner?
• Osv…

Skolverket har förslag på hur du och jag bedömer om våra elever kan föra resonemang:

• Hur många led elevens resonemang utgörs av
•  Hur väl eleven konkretiserar sina resonemang
• Hur väl eleven kan problimatisera sina resonemang ” å ena sidan, å andra sidan”
• Hur relevanta slutsatserna är
• Om resonemangen innehåller relevanta fakta, exempel, egna erfarenheter
• Om begreppen används på ett riktigt sätt i elevens resonemang

Nu är jag omringad av en massa svenskar som vill prata och fortsätter mitt inlägg om mina tankar en annan dag. ☀️